Jag kan gå igång på lite märkliga saker. Som tanken på att gå upp svintidigt för ett löppass. Eller gå upp svintidigt överhuvudtaget. Det är drömmigt i min värld. Massor av effektiv tid innan världen vaknat.

Det blev inte svintidigt imorse. Men tidigt nog. Och jag var dessutom pepp på morgonjogg. Eftersom Hazel alltid är pepp på morgonjogg så brukar jag öppna dörren så att hon står och väntar på farstubron istället för att hoppa runt i hallen så som överglada hundar ofta gör. När jag står där inne och snörar på mig skorna hör jag ett dovt men högljutt morrande från henne. Som aldrig slutar.

Utanför den öppna dörren är det bara mörker. Ett tjockt lager mörker. Och eftersom det är så tidigt hörs inget annat än tystnaden. Och hennes morrande.

Jag sticker ut huvudet och vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig men gissar att hon ser någon människa där ute, även om det är otippat eftersom ingen rimligtvis kan ha ett ärende förbi min ytterdörr i morgonmörkret.

Men jag ser två fluffiga svansar med ljusa spetsar som dansar uppför slänten och vet omedelbart att det är räv. Och att jag sett räv häromkring flera gånger förut!

Vi springer ut i mörkret och jag har pannlampan på huvudet. Det är först en bit asfalt, och sedan lite grusväg med Åresjön på ena sidan och tågspår och bebyggelse och sedan E14 på andra sidan.

Pannlampans sken lyser upp allting; reflexerna strålar ut från sina lite konstiga ställen och jag blickar in en bit på sidan av vägen och undrar om det verkligen är reflexer jag ser där inne. De sitter lite konstigt två och två i udda formationer.

Och jag inser sedan att det inte är reflexer. Det är ju två älgar. Vi står och tittar på varandra ett tag, jag och älgarna. Hazel som är fågelhund bryr sig inte nämnvärt. Sedan bestämmer älgarna sig för att lomma iväg och jag springer vidare och undrar vad jag ska få se härnäst.

Men det blir inga fler djur. Det blir en tidig morgon som gryr och morgonpigga bilar på väg till sina jobb. Det blir lyckorus i kroppen och en riktigt bra dag – precis som alltid när man börjar med en morgontur.

Både igår och idag har varit höstruskiga. Sådär så man drar dragkedjan så högt det bara går när man är ute. Och gärna klär sig i underställ och vintervantar. Höstrusket har en förmåga att krypa under skinnet på en.

Men jag gillar det ändå. Jag gillar väder. Det ska inte vara så tillrättalagt. Varken livet eller vädret.

Igår höll min sambo en workshop i löpteknik här i Åre så då hängde jag med kompisar på Holiday Club. Vissa hade köat för medlemskap till nya SATS-gymmet i en timme. Uppe i poolbaren – som har blivit så fin – bjöds det på smoothies och grejer.

Lite senare promenerade vi hem och jag gjorde äppelmos på en stor hink äpplen från Hälsingland. Det blev mycket mos. Och jag har fortfarande rejält mycket äpplen kvar…

På kvällen gick vi in till Vinbaren. Vi var där tidigt vilket var härligt, för då kunde vi provsmaka olika viner och fick växa in i sorlet som blev. Lördag kväll och ett sådant här ställe är i princip alltid fullt – även om det är mitt i ruskigaste oktober.

Vi blev kvar rätt sent. Och när vi promenerade hem sent på kvällen låg snön vit under våra fötter. Inga snödrivor direkt – utan kanske snarare spår av snö. Men ändå. Lyckan i själen!

Nu börjar gymmet på taket på Holiday Club att bli ett gym på riktigt. Dessutom med schysst utsikt över den delen av Åre som alla blickar ner mot, när man inte kollar uppåt Åreskutan. Ner mot Åresjön. Min arena sommar som vinter.

På lördag smygöppnar Holiday Club Åre med öppet hus och gratis klasser. Här är mer info. Bland annat kan man köra en workshop i löpteknik med löpcoachen och löpcoachutbildaren Snabba Fötter.

Jag hämtade honom på flyget igår kväll. Lite tidigare hade jag packat bilen full med broschyrer. Det är svårt att ta in hur lite papper kan väga så lite, även om det är väldigt många ark papper.

Även om jag älskar att jobba digitalt så är det något särskilt att hålla en tryckt produkt i sin hand som man har gjort själv. Med nya Holiday Club så gör vi om det mesta; från själva idén med hotellet med ett nytt varför. Och så gör vi om maten. Bland mycket annat. I och med allt det har vi också tagit fram ett helt nytt grafiskt ID. Nya färger, nya typsnitt och det viktigaste av allt – en bildstrategi och ett enhetligt bildspråk.

Allt det där kommer att märkas mer sen. Just nu är det gymmet som märks mest. Särskilt på lördag!