Vi landade i Montreal helt enligt plan sent igår eftermiddag efter att ha visat passet femtielva tusen gånger. På det stora hela gick allt smidigt. KLM är fortfarande mitt favoritflygbolag och serverar helt klart godast flygmat! Filmerna i flygstolen framför är rätt så många och gör att tiden flyter på rätt så smärtfritt.

Våra väskor kom fram och taxichauffören körde oss rätt med våra liv i behåll. Dessutom fick jag ett rum med utsikt över en park och Mont Royal.

Gymmet är redan invigt och jag körde nästan livet ur mig på en crossramp från Precor. Den är ju fantastisk den där crossrampen! Jag har bara tränat på sådana på just hotellgym (t.ex Copperhill i Åre) men det går att svetta skiten ur sig på no-time.

PÃ¥ en crossramp kan man justera bÃ¥de motstÃ¥nd (som pÃ¥ en crosstrainer) men ocksÃ¥ om man vill köra flackt eller i uppförsbacke. Om man ökar tempot och har lite backe sÃ¥ är det nästan som att springa pÃ¥ riktigt! 30 minuters intervallande blev det pÃ¥ den där crossrampen – och sedan var jag svettigast av alla inne pÃ¥ gymmet. Och vi var faktiskt ett gäng pÃ¥ runt 10 personer som var där och morgontränade!

Nu ska jag se om Grabbens föräldrar är vakna, sedan blir det frukost!

Utsikt från rummet klockan 5 på morgonen. Önskar jag var såhär morgonpigg jämt! Tyvärr var det bara tack vare jetlaggen.

Stora delar av mitt liv finns i 2 böcker. Först och främst almanackan – här stÃ¥r allt. Allt jag ska göra och komma ihÃ¥g. Har jag inte den har jag ingenting. Eller jo, det har jag ju – men jag minns det inte.

De andra bitarna i mitt liv finns i en vacker anteckningsbok jag köpte i en lanthandel ute pÃ¥ vischan. Träning genererar tankar. MÃ¥nga tankar! Det känns bra att skriva ner dem. Tankarna genererar samband och det blir lättare att förstÃ¥, men ocksÃ¥ komma ihÃ¥g, att när jag känner ”a” sÃ¥ beror det kanske pÃ¥ ”c” eller ”e” och det behöver inte vara nuvarande händelser som pÃ¥verkat ens liv utan nÃ¥got som kanske hänt för länge länge sedan. I huvudet blir tankarna lätt lite snurriga och det finns risk för att jag tappar bort mig – men nedskrivet blir alla orden och tankarna mer strukturerade.

Jag misstänker att mycket jag skriver ner i min bok är frÃ¥gor och tankar som jag delar med otroligt mÃ¥nga – men som man aldrig pratar om. Denna blogg är inget forum för att prata om dem heller. Men det är en bra start att skriva ner dem och en bra start att faktiskt kanske börja förstÃ¥ sig själv.