Allmänt

Hur kunde det gå så snett?

Ella skrev om den arma stackars kvinnokroppen häromdagen. Extremt läsvärt! Hon följer upp det med det här inlägget. Idag läser jag nedanstående tweet. Och det slår mig ungefär en hundrade gång hur så mycket är så himla fel.

Vad är det som driver klädkedjorna till att ständigt utmana med smalare modeller – och smalare skyltdockor – när samhället säger sig vara trött pÃ¥ det genom artiklar i tidningar och andra opinionsbildare? Vad är det som driver samma tidningar till att hejvilt blanda mellan att läxa upp sina läsare att vara nöjda med sig själva och lära ut självbildsbättringstips och sedan fronta framsidan med quickfixes och löften om smalare midja och färre kilon? Vad är det som fÃ¥r samma tidningar att ha ännu lite smalare modeller? Vad är det som fÃ¥r människor i den gemenskap vi kallar samhället att utÃ¥t tycka att det är för jävligt med dagens ideal och sedan med alla signaler som gÃ¥r att tillgÃ¥ visa de som inte hÃ¥ller formen att de inte duger? Vad fÃ¥r oss att i ett sammanhang tycka att alla ska passa in och att alla ska bli accepterade – och i nästa andemening stänga nÃ¥gon ute? Hur kunde det gÃ¥ sÃ¥ snett?

Varför blir vi så fördummade i en grupp än när vi står på egna ben. Var och en och för sig så skäller vi ut rubrikerna om hetsbantning på kvällstidningslöpet. Sett till var och en av oss i grupp så köper vi lösnummer hejvilt när vi får det rätta bantningslöftet. Var och en och för sig tycker vi att skyltdockorna allt oftare är alldeles för smala. Sett till var och en av oss i grupp så tycker vi att just den outfiten från just kedjan var så himla snygg så vi shoppar där hej vilt. Och önskar att vi såg ut just så som dockan.

 

 

Stockholmsmorgon

Det var s v Ã¥ r t att kliva upp imorse. GÃ¥ upp tidigare än jag behöver pÃ¥ en helg liksom? Fast det var ju det där med ”behöver” dÃ¥. Det är högst beroende av definition!

Som vanligt ångrar jag mig inte ett dugg över att ha klivit upp när jag väl är uppe och igång. Stockholmsmorgonen mötte mig i med gråpastell och först en löpande man i långärmad tröja och shorts och sedan en man med full vintermundering. Jag själv har lagt mina fodrade tights i lådan som fortfarande väntar på vinter men kombinerade undersällströja med hög krage och tunn löparjacka. På mina morgonjoggar springer jag sällan särskilt fort utan vill ha någonting att gosa in mig i.

I öronen hade jag sällskap i form av Jillian Michaels (The Jillian Michaels Show är en gratis podcast som ges ut 1 gÃ¥ng i veckan och som hämtas via iTunes) och jag tycker hon är fantastisk pÃ¥ mÃ¥nga sätt. Jag lyssnar inte pÃ¥ Jillian för träningstipsens skull. Där skulle jag hellre vilja lyssna pÃ¥ andra. Jillian är allra bäst pÃ¥ att prata mentala aspekter. Livskraft, livsglädje, livsaspekter, livssituationer, livsval och livet. Jillian pÃ¥minner mig om att se pÃ¥ livet med andra ögon och hon fÃ¥r mig att inse möjligheterna hos mig själv. Sedan har hon en väldans massa Ã¥sikter om vegansk mat, sojamjölk, bikramyoga, barfotaträning och you name it – och det kan man tycka vad man vill om.

Är potatis paleo?

Brukar ni hamna i det där djupa aggroträsket ibland? Det gör jag. Just idag till exempel. Det är ett träsk där jag blir fullkomligt vansinnig pÃ¥ alla irriterande människor och helst inte vill träffa en endaste en utan bara umgÃ¥s med mig själv i ett tomt och mörkt löparspÃ¥r när alla andra sover och hÃ¥ller sig borta. Det är dÃ¥ jag vill vrida pÃ¥ dygnet och göra allt tvärtom. Tillvaron är ljus och fin när jag är ensam men jag blir sÃ¥ otroligt irriterad pÃ¥ alla andra. De som är i vägen. De som inte förstÃ¥r bättre. De som tänker sÃ¥ märkligt, som agerar sÃ¥ konstigt och som jag bara vill skjuta Ã¥t sidan för att de liksom stör. Jag vet ju hur det ligger till egentligen. De stör bara för att jag projicerar den känslan pÃ¥ dem. Det är liksom inte d e r a s fel. Det är ju jag! (…som det sÃ¥ klassiskt heter när man ska bryta upp frÃ¥n nÃ¥gon)

Efter lite möten pÃ¥ jobbet tog jag med mig allting hem och jobbade med datorn i knät i soffan. Jag tänkte mig en löptur lite senare men äsch, det fÃ¥r vara. Jag ska ut och springa tillräckligt snart i alla fall. Medan jag pysslade vidare med jobbet stod en kyckling i ugnen och väntade pÃ¥ mig tillsammans med ugnsrostade potatis och morötter. Det är PURE, det är stenÃ¥lders (nja, inte riktigt…) och jag tror att det ocksÃ¥ är paleo. Om man nu äter potatis i paleo?

Imorgon är det fredag och jag behöver det verkligen. Det blir några timmars jobbande till ikväll innan jag tänker somna till stjärnhimlen jag ser utanför fönstret. Det är världens bästa godnattsaga.

metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!