Allmänt

Your vibe speaks louder than your words

Vissa personer har en förmåga att skicka ut så mycket bra energi att man inte vill annat än att hänga med den personen. Ofta fysiskt såklart, men nuförtiden så kan man ju hänga på fler sätt. Josefin Dahlberg är en sådan person – som jag inte alls känner men däremot följer i olika sociala kanaler (bloggen hittar du här, här är hennes insta och podden heter Josefin & Vanja). Hon är rosa och fluffig vid första intrycket – och extremt smart och insiktsfull vid det andra.

Josefin har ett skönt sätt att inspirera genom sitt sätt att tänka och vara – och såklart hur hon pratar eller skriver om det. Jag funderar på det där ofta; att vissa personer snackar. Andra personer gör. Ibland är det en kombination av både och. Men alla har vi också en vibe; den energi som vi sänder ut. Oftast är vi inte medvetna om den – trots att den är mäktig.

När jag möter en person med en vibe som berör mig så märker jag det direkt. Det är som att det klickar – ofta direkt genom en skärm. En vibe är så pass stark att den tränger igenom flöden och brus. Det är det som är så häftigt med en vibe; och när vi är medvetna om vår egna vibe – och andras – så kan vi förhålla oss till den på ett alldeles fenomenalt sätt.

Jag tror mycket på vibes och energier. Vi påverkas av det vi tar in – och påverkar genom det vi sänder ut. Jag tror att när vi sänder ut bra grejer, så blir vi belönade tillbaka. Vi förstår det inte alltid – för vi uppfattar inte precis vad som händer. Men det märks.

Madeleine Rybeck har tidigare skrivit en klok instaplat på liknande tema. Läs den! Fundera sen på den vibe som du känner av, och den vibe du har. Har du tänkt på den?

Craft focus hood jacket

Thank you for the pain, it made me raise my game

Citatet ovan är måhända något som relaterar till breakups men är applicerbart på mycket. Jag är jobbigt high on life just nu, liksom på nytt medveten om allt som ofta är självklart men som är så härligt. Som att gå. Som att inte ha ont.

Jag har varit sjukskriven denna vecka men återgår till jobbet på tisdag efter påsk. Likaså här på bloggen; man kan inte sjukskriva sig selektivt tänker jag. Men jag vill kika in och säga ett snabbt hej. Igår testade jag gränserna med att gå till Berns och äta middag och fira min brors födelsedag. Maten var bra men stolarna var inte så bra för min rygg. Medan min bror försvann på vidare äventyr efter middagen och mina föräldrar slank in på ställe för jazz och vin så fortsatte jag hemåt. Och idag mår ryggen fint igen.

Gladast är jag nog att jag gått många tusen steg per dag och att jag inte känner något av det. I helgen åker vi upp till Hälsingland och jag ska gå långa skogspromenader med Hazel och inte ha ont ett endaste dugg. Lyckan i det!

Just nu…

…ser jag på Happy Valley på Netflix.

…ska vi snart göra zucchinipasta med spenatsås och parmesan (om någon orkar). Update: ingen orkade pga helt fast i serien ovan – det blir äggmackor.

…känns det mer som fredag än tisdag, tiden går långsamt för tillfället!

…gläds jag med bra saker som händer människor runt omkring mig.

…och så längtar jag efter mina fina vänner i Åre – snart är jag där!

…längtar för övrigt efter ett glas vin också. Snart så!

…har jag lugg igen. Jag saknade den!

…har jag slutat äta smärtstillande medicin för nerverna. Hoppas att jag inte kommer sakna den.

…längtar jag så väldigt mycket efter Hazel.

Det är ok med en julbild i april va?

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!