Oavsett om du tror att du kan eller inte kan så har du rätt. Jag trodde att jag kunde springa en halvmara idag, så då gjorde jag det. Det blev 21 km på somriga vägar med syrener, smörblommor, midsommarblomster och liljekonvalj vid vägkanten.
Hemligheten bakom att träna på att springa långt är att springa så långsamt man kan. Jag blir inte andfådd på mina långpass (med andra ord så springer jag med väldigt låg puls). Men jag är ute och tränar uthållighet och vänjer kroppen och senor och grejer vid långtidsarbete och skapar massor med mitokondrier (kort förklarat så blir kroppen bättre på att omvandla fett och glukos till energi ju fler mitokondrier man har).
Jag lyssnar på folk som pratar när jag springer långpass. Idag blev det både Pensionärsvarning, Alla mina kamrater och lite P1. Solen sken ibland och det blåste tydligen medvind första milen för när jag vände så var det segt och kallt och motvind.
Det kändes rätt så enkelt ändå. Ungefär en mil bort (och ungefär en mil hem) – och en mil klarar jag ju utan problem. Det gäller att lura hjärnan.
[…] Vi har gjort runt 18 km och jag tycker att det är så kort och enkelt – och jag minns det här årets första långpass på två mil som jag sprang innan midsommar och hur glad jag var då eftersom det var så […]
[…] jag göra femton. Sedan gick jag ut på söndagen och gjorde tolv. Det bara hände. Jag säger som Sara: det hände för att jag trodde på det. Jag fångade energin och vågade tro på den. Gick hem och […]
Bra jobbat! Jag älskar långsamma långturer!
Bra jobbat!!
Ja kära nån vilken roll psyket spelar. Sprang sommarens 5 första km i fredags och 12 i söndags. För att hjärnan trodde att jag kunde. För att jag har lärt mig att springa i ett tempo som passar dagsformen. Kan jag gå 12 km kan jag nog jogga dem i slowmotion… Underbart!
Kaboom och vavavoom! Du är fantastisk!
[…] kategorier när det är kallt, och Craft Focus Race jacket som är en av mina absolut bästa jackor dagar som igår när det är både kallt och varmt men man vill ha något tunt på sig. Och så finns cykelbyxan […]
Åh, vad härligt! Och vad smart du tänker för att ”lura” hjärnan.
Jag fashineras också av att det trots allt är så enkelt att klara av något, som en viss springdistans, bara man har bestämt sig för det innan.
Erica: ja det mentala är i princip halva grejen!
Ida: det kommer en dag imorgon med 🙂
Lina: tack snälla!!
Jojo: visst är det skönt att springa utan förväntningar!! (jag är tillbaks efter midsommar) 🙂
Min hittills enda halvmara blev jag med två dagar innan den skulle gå av stapeln, då en vän inte kunde springa loppet på grund av en skada. Och det gick över förväntan. Jag tror det är så jag funkar, inte planera för mycket. I sommar hoppas jag faktiskt på några långpass, men sådär spontant.
(Trodde först du var tillbaka i Åre, och fick inte riktigt ihop det med syrenkantade sommarvägar) 🙂
Härligt att läsa! Du är verkligen inspirerande!
Åh. Blev så springsugen nu. Så dumt att jag hoppade över dagens pass… Äsch!
Med vilja, tankar och fokusering kommer man långt. Det är så kul att få följa med på dina träningspass. De inspirerar!
Mia: jaa dom!!!
Pilla: superfint verkligen!
Bra sprunget! Vacker miljö där uppe i norr.
Det där löparvyerna alltså. DOM!