Träningsglädje

I augusti kan du åka på årets bästa löparresa. Kanske till och med ditt livs löparresa! För vad sägs om att vakna på morgonen, dra isär gardinerna och se ut över alptopparna i Gasteinerdalen. Och att veta att där ute någonstans ska du springa idag!

Den 22-29 augusti anordnar STS Alpresor återigen sin populära löparresa till Bad Gastein och jag tycker att du ska åka med; antingen solokvist – eftersom du garanterat kommer att träffa andra på resan – eller så drar du med partner eller kompis och tillsammans hittar ni äventyret i alperna.

Löparresan är till för alla oavsett mängd i benen eller snabbhet i fötterna. Eftersom ni är många kommer ni delas upp i olika grupper beroende på fart och rundorna anpassas i längd.

På eftermiddagarna samlas alla på after run på Silver bullet bar och snackar om dagens upplevelser. Förra gången jag var med hade ungefär hälften av deltagarna åkt med på egen hand och alla hittade nyfunna vänner att ha roligt med!

Med på resan finns min sambo som löpcoach och som nu blivit något av en Bad Gasteinveteran eftersom han varit där många gånger och har koll på stigarna och de fina ställena att springa på. Men, när det gäller alperfarenhet så går inget upp mot Adam som också är en ledare och dessutom en riktig bergsget. Han har jobbat i Bad Gastein i många år och det han inte vet om denna alppärla är inte värt att veta.

På plats finns också ledare från Friskis & Svettis som kör pass med fokus på core, yoga och stretching.

Under veckan kan du prova på plagg och produkter från Craft Sportswear (till exempel den nya kollektionen för terränglöpning) och Salomon (trailskor och smidiga löparryggsäckar). Och ja – såklart – ingår det goodiebag på den här resan!

De flesta bor på Ski Lodge Reineke som är ett fräscht och snyggt hotell i dalgången – här äter du en stadig frukost om morgnarna och tre rätters middagar om kvällarna. Luncherna brukar de flesta äta tillsammans på bra ställen runtom i dalen där löprundan avslutas. Det är hur mysigt som helst – och du, se till att beställa in den särskilt goda flädersaften som finns i de små hytterna på bergens sluttningar.

> Här kan du läsa om resan – och boka!

> Här är programmet dag för dag

> Såhär ser Ski Lodge Reineke ut

Använd koden CRAFT när du bokar så får du 600 kr rabatt – dessutom får du en funktions t-shirt från Craft!

Det här med att ha hund är bra grejer för hälsan om jag enbart baserar hälsa på antal steg som jag går. Jag snittar högt de dagar jag har Hazel här i Åre! Igår landade vi på mellan 20-30 000 steg, men då sprang vi ju en bit också såklart. Oavsett fart under fötterna så är vi ute väldigt mycket och upptäcker nya grejer.

I lördags hade jag nog inte rört mig utanför dörren om jag inte haft hund – inte när det snöblandade regnet står som spön i backen och det är konstant jämntjockt och mjölkvitt ute. Med Hazel så checkade jag in på drygt 10 000 steg ändå.

Dagens pass hade kategoriserats som styrkelöpning, om jag orkat springa. Men grusvägen upp till Linbanans bergstation i Duved springer i alla fall inte jag uppför. Gör du? Vissa partier fick jag mjölksyra i benen bara av att gå uppför. Desto härligare när vägen svängde och istället korsade backen – vad lätt det kändes då!

När man nått Linbanans bergstation kan man när markerna väl torkat upp lite fortsätta vandringslederna mot Forsaskalet och runt Mullfjället.

1. Jag köper bara svensk mjölk. Bara, bara, bara. När det gäller Arla och de övriga mejerijättarna så köper jag enbart eko. Ibland köper jag extremt härproducerat (t.ex Åremjölk) och då finns inte så mycket märkning.

2. Jag köper aldrig fläskfilé eftersom jag associerar det så starkt till dansk produktion. Gris äter jag nog bara till jul och då har jag valt eko eller från gårdsbutik de senaste åren.

3. Jag köper sällan kyckling på grund av levnadsvillkoren men om jag köper kyckling så är det i princip bara Bjärekyckling, vilket är majskyckling. Konstigt måhända för när det gäller den amerikanska hälsoköttdebatten så är ”corn fed” dåligt och ”grass fed” det optimala.

4. Med tanke på ovan så kommer det nog inte som någon överraskning att allt annat än eko-ägg också går bort. Utan några som helst undantag när jag lagar mat hemma; det kan dock vara svårt när jag äter borta. Men på sådana här ställen går hönorna på gården och allt fler ställen profilerar sig som eko och med det lokalproducerade som självklarheter.

5. I Tylösand finns en kiosk som stått där den står i en herrans massa år. Om somrarna brukar det stå en skylt med varm korv utanför, samma skylt har alltid används och eftersom priserna gått upp har handlaren helt sonika kryssat över det gamla priset (fortfarande fullt synligt) och skrivit ut ett högre pris. Det gör mig extremt irriterad och jag handlar av princip aldrig där, inte ens när jag är jättetörstig efter att ha sprungit Prins Bertils stig som går från Halmstad till Tylösand.

6. Jag skulle aldrig få för mig att flyga med Ryan Air.

7. Jag väljer hellre att åka buss i Stockholms lokaltrafik, än tunnelbana – även om bussresan tar längre tid. Bästa bussen är 3:an. Här sitter nästan bara pensionärer på väg mot någon av sjukhusen som bussen går mellan.

8. Jag handlar sällan på HM och liknande budgetkedjor. En dag fick jag sådan konsumtionskväljning när jag var inne på en HM-butik och sedan dess har jag varit på HM vid ytterst få tillfällen. Men, jag handlar fortfarande så någon vidare konsumtionsstoppstolthet ska jag absolut inte skryta med.

9. Jag har så sjukt kort tålamod med butiksköer så ofta skiter jag i att handla om det är för lång kö. Inget är så mycket värt att jag ska lägga en kvarts kö på det eller mer. Det säger nog lite om hur jag värderar saker vs. min tid. Min högst personliga uppfattning är att butiker där personalen värderar uppackning av varor högre än att sälja till kunder inte ska ha mina pengar. Graden av service styr i högsta grad var jag handlar.

10. Om jag bara skulle få ta med mig en sak från mitt hem så vet jag inte vad det skulle vara. Inte för att jag har så många saker att ta med, utan för att inga materiella grejer är oersättliga. Jag är lite orolig för denna punkt, för tänk om jag sitter på mitt hem – typ 70 år gammal – och saknar ”saker” från mitt liv som jag skulle ha sparat. Men, vad skulle det kunna vara? (När det gäller bilder och sånt så finns de ju i ”molnet” tänker jag)

Vad skulle du ta med dig – och varför? Tänker du som jag eller tycker du att jag är knasig?