Träningsglädje

Hade jag inte haft bloggen hade jag inte doppat fruktbitar i choklad och hackat gojibär och pistagenötter och strösslat över. Jag hade ärligt talat inte bemödat mig.

Så det är bra att den här bloggen finns; för att doppa skivor av kiwi och apelsin i 75%-ig kvalitetschoklad är något jag kommer göra fler gånger. Det är inte särskilt svårt och kräver inte mycket talang bland kastrullerna i köket. Däremot är det ett festligt sweet treat som gör en vardagskväll lite lyxigare och en bjudning lite festligare.

Kanske har du hört talas om golden milk? Sett det på någon bild på instagram eller på en blogg. Jag sa precis hej till trenddrycken för 2015. De flesta hälsotrender föds i LA och så också denna gyllene dryck – golden milk som fått sitt namn från sin gula färg från gurkmeja.

Anja Forsnor skriver bra om golden milk här. Det som gör drycken så hälsosam är gurkmejan. En av mina före detta kollegor pratade sig varm om gurkmeja och sedan dess har jag varit medveten om vilken superkrydda det är, men kanske inte använt det så flitigt. Men, igår kväll gjorde jag pasta på gurkmeja och nu har jag en burk som står i kylen som jag kan göra golden milk av eller spetsa smoothies och mat.

Receptet på golden milk är enkelt: blanda ca 1 tsk gurkmejspasta med drygt 2 dl mjölk (vilken som helst funkar bra), 1 tsk kokosolja, eventuellt lite kardemumma och vanilj och honung.

Efter att ha googlat runt på recept så är det ovan det som flest använder; men till skillnad från Anja så uteslöt jag ingefära från min gurkmejspasta. Jag blandade bara 0.5 dl gurkmeja med 1 dl vatten, ett uns svartpeppar och så lät jag det koka ihop på låg värme i några minuter.

Varför hade jag svartpeppar i min gurkmeja kanske ni undrar? Tydligen så ökar svartpeppar upptaget av curcumin som finns i gurkmejan. Curcumin är bra för massor av saker; det är antiinflammatoriskt, bakteriedödande och kan även eventuellt motverka alzheimer och cancer bland annat. Hur forskningen ser ut vet jag inte – jag har inte satt mig in i några rapporter (men, det verkar rätt så vedertaget där ute i google world…)

Här är förresten ett annat recept på hur man gör pasta på gurkmeja.

Hur smakar golden milk då? Som chai ungefär. Det beror såklart lite på vilket recept man gör golden milk efter men jag gillade smaken av mjölk, kardemumma och en hint av sött från honung. Gurkmejan bidrar nog lite också. Överlag så känns golden milk som en ganska perfekt kvällsdryck.

Har du testat golden milk? Vilket recept använder du? Och viktigast av allt: hur tycker du att det smakar?

Två ledord i mitt liv är frihet och utveckling. Det är något jag formulerat det senaste året och det stämmer såväl i mitt privatliv som i mitt yrkesliv. Det är därför jag ständigt ser framåt och vill lära mig nya saker. Som skejtskidåkning till exempel, eller att aldrig nöja mig som alpin skidåkare.

I eftermiddags träffade jag Rasmus som är en av de bästa skidlärarna här i Åre. Att åka skidor är lite som löpning förklarade jag för en vän; oavsett hur bra eller snabb man är – så kan man alltid bli lite bättre och lite snabbare. Rasmus är mer av en coach; eller personlig tränare – och jag ska testa det här upplägget med honom. Idag sågs vi och fikade och pratade lite skidåkning i allmänhet och jag hade fått i uppgift att fundera på vilka mål jag har när jag åker med honom som skidcoach.

Jag har två mål, sa jag till honom över en latte på Loungen i nya Stationshuset. Det ena är att åka mer aggressivt i pist, och det andra är våga mer offpist. Jag tycker det är rätt ”enkelt” när det är brant – men svårare när det flackar ut, ironiskt nog. Överlag vill jag bli bättre på att släppa kontrollen.

Framåt 20-tiden begav jag mig mot längdskidspåren med mina skejtskidor. Det var -15 och kärv snö vilket borgade för dåligt glid.

Efter lite analys konstaterade jag att nästan alla sporter jag sysslat med har handlat om att ha alla kroppsdelar, den stora tyngdpunkten, typ direkt under kroppen och hjärtat och väldigt centrerat. Alpin skidåkning, klassisk längdskidåkning, landsvägscykling, löpning… skejtskidåkning är nästan den första sporten som handlar om att jag måste vara yvig i mina rörelser och lämna min comfort zone – min tyngdpunkt.

Efter det fortsatte jag åka runt i spåret, nöjd med att jag i varje stavtag övar på nya rörelsemönster som kommer att gagna allt annat jag tar mig för. När det man gör fyller ett större syfte än det man håller på med, så känns det med ens mer värt. Lite som (p)rehab; vet man att man gör en rörelse nu för att kunna springa fler mil terräng i sommars, ja då finns det ett större skäl än att bara bli bra på den rörelsen man gör just då och där.