Skäckerfjällen

En av de bloggar jag läser och som alltid ger mig en längtan ut till fjället är Katrins äventyr. Jag minns så tydligt att hon sagt hur mycket hon gillar Skäckerfjällen. Och jag är konstant påmind om att jag inte riktigt varit där. Visst, jag var i krokarna i somras när jag åkte runt Kallsjön och spanade in trakterna däromkring, inklusive Kolåsen. Men stigarna och lederna i Skäckerfjällen väntar fortfarande på mig, och otåligt dessutom.

Jag var till Kolåsens fjällhotell idag för jobbets räkning, men det blev för mitt eget nöjes skull också. Det snöade lovikavantar när jag styrde Hondan genom ett magiskt vinterland. Jag välkomnades med äppelpaj och en guidad tur i 30-talsmiljö som är bevarad ut till minsta detalj än idag. Kolåsen är en riktig pärla med rum som är inredda i olika stil med fokus på detaljer; Bernadotterummet, Churchillrummet, skidrummet…

Från Kolåsens fjällhotell är utsikten fantastisk över skog, sjö och fjäll – alltså verkligen fantastisk! Det var så roligt att få höra att på 30-talet så hörde Grand Hotel i Saltsjöbaden och Kolåsen till de flottaste ställen man åkte till. Idag känns den här delen av fjällen rätt långt bort från ytligheterna i just Saltsjöbaden även om det också är en pärla, som jag dessutom också växte upp i.

Stillheten och tystnaden var påtaglig där ute i Kolåsen och Skäckerfjällen är verkligen vildmarksfjäll. Är du i Åre så är det värt en dagstur längs väg 336 alternativt om du åker via Björnen, Huså och Digernäset. De två vägarna går på olika sidor om Kallsjön.

Lördagar hela vintersäsongen har restaurangen öppet kl 12-15. Men du kan boka bord om kvällarna; maten görs på lokala råvaror och du kan förvänta dig rena smaker. Restaurangen har fått pris från Svenska turistföreningen och hela hotellet, med tillhörande stugor och vandrarhem, är en STF fjällstation. Det här är verkligen ett ställe för dig som uppskattar det genuina och det lokalproducerade. På gården går ett gäng linderödsgrisar som bökar med gott om plats både ute och inne. I en hage utanför hotellet går bland annat hästar för att beta marken och hålla landskapet öppet.

Jag kommer att åka hit till Skäckerfjällen och Kolåsen snart igen för att åka skidor i det två mil långa spåret och sedan tänker jag komma hit i sommar och springa stig, paddla och bada.

I augusti går Fjälloppet; 34 km mellan Anjan och Kolåsen. Taket är satt till max 50 personer och jag tror att detta är något utöver det vanliga.

Jag har också fått berättat för mig om vattenfallet, Storvallforsen, dit man paddlar kanot genom lummig natur nästan som i tropikerna. Sedan simmar du i det strömmande vattnet från fallet som fungerar precis som en jetstream. Klättra uppför klipporna och låt Lappforsen ge dig axelmassage; här är det vattnet förvånande varmt och mätte uppemot 26 grader i somras. Ån är dessutom full med småfiskar.

Ja ni hör ju att jag är riktigt förtjust. Är det någon av er som varit där?

skäckerfjällen kolåsen IMG_8356skäckerfjällen kolåsen IMG_8367skäckerfjällen kolåsen IMG_8286kolåsens fjllhotellskäckerfjällen kolåsen IMG_8305 skäckerfjällen kolåsen IMG_8323skäckerfjällen kolåsen IMG_8376 skäckerfjällen kolåsen IMG_8378

Skidtränare

Jag har precis haft min bästa skiddag den här vintern och är oändligt tacksam för solsken och blå himmel och snökristaller i luften.

Efter två morgonåk i VM8:an till en stark orange morgonsol som myste i kalldimman träffade jag Rasmus som ska slipa till min skidåkning och göra den top notch. Vi sågs ju redan häromdagen för att prata målsättningar och sådant där; och nu sågs vi för att åka och filma enligt det här upplägget.

Att ha en skidcoach, en personlig skidtränare, är precis som att ha en löpcoach. Det handlar inte nödvändigtvis om att ”lära sig” åka skidor, lika lite som det handlar om att lära sig att springa med löpcoach eller ens att lära sig träna med en tränare inom valfri övrig sport. Snarare handlar det om att bli bättre, oavsett hur bra du är från början.

Att åka med coach är utvecklande, särskilt om man kan göra det flera gånger så att man har tid för progression. Att lära om handlar om att förändra i muskelminnet och det går inte på en timme direkt, därför är passen med personlig skidtränare på runt 3.5 timmar.

I den perfekta världen skulle jag åka med coach en gång i veckan alltid, precis som när jag tränar med PT. Men så går jag igång på lärande också; det finns faktiskt inget roligare än att bli bättre på saker och ting. Nästa fredag ska vi förresten ses för ett andra pass, så då blir det kul igen. Tills dess ska jag nöta in några aha-upplevelser som jag fick idag.

Jag och skidcoachen Rasmus sågs klockan 9 imorse och åkte till runt lunchtid. Efter några inledande åk filmade han mina svängar och så satte vi oss på Kabinbaren (där Per och Eva gör världens bokstavligt talat bästa kaffe) för att i detalj titta på hur det såg ut i millimeteranalys. Vi diskuterade vinklar i olika leder i olika faser av svängen.

Det är skidnörderi på högsta nivå och jag tror knappt det finns något roligare. Jag älskar att jaga den perfekta känslan. Det är därför jag åker skidor; för att uppleva den där svängen när jag känner att allting sitter. Det är som en runner’s high, fast på skidor!

Men dagar som idag finns det en annan tjusning med skidåkningen. Solen! Den blå himmeln! Snön på träden och manchestern på backen!

Sådana här dagar är magiska och det infaller alltid ett gäng just vid den här tiden på året. Han med de snabba fötterna fyller nämligen år om några dagar och vi har nästan alltid varit i Åre då; och varje gång har det tamejtusan varit finväder! Snart kommer han förresten hit igen.

Om du har en ledig helg över, antingen nu eller framöver, se till att spontanboka en resa hit upp! Och du som snart är på väg hit – välkommen – det är sjukt fint på fjället just nu. Lyckos dig!

Här finns mer info om skidcoach och så får du inte missa dessa supergrejer.

åre gästrappet IMG_5277åre skidskola IMG_5285åre skidskola IMG_5282åre kafferosteri kabinbaren IMG_5281 åre skidskola IMG_5283

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!