Den här sommaren alltså – vilken sommar! Just nu känns den däremot långt borta och runt omkring mig hör jag hur den svenska folksjälen snabbt är framme och klagar igen. Vi är då aldrig nöjda.

Jag är i Borås och när jag landade igår kväll visade temperaturen 12 grader. Lika mycket som när jag lämnade Åre igår morse. Jag hade ett gäng timmar i Stockholm som jag spenderade med att jobba, fixa fransarna, gå till min osteopat och sitta fast i bilköer.

Ikväll styr jag vidare mot Halmstad och en långhelg på västkusten med min familj. Ett fint sommaravslut på en ännu finare sommar som känns oändligt lång. Jag har paddlat mycket SUP, hunnit vara massor i Halmstad – som här på nationaldagen, cyklat landsväg, upptäckt många guldkorn i Åre – till exempel detta,  sprungit på nya stigar och leder, och framförallt har jag sprungit 50 km terräng: Jämtlandstriangeln.

Om du förresten hade bloggläsarsemester när jag skrev om drömleder tycker jag du ska läsa detta – och tipsa!

Lynga strand i Halmstad