Det är något särskilt med hav och berg. När det vill sig väl blir ljuset alldeles magiskt – och det vill sig väl ofta. Allt blir liksom lite mer dramatiskt. Himlen lever med ljus och mörker och när solen bryter fram så är det som guld som glittrar. Tylösand var just så idag. Delvis i vinterskrud men med räfflor i sanden precis som under varma julidagar. Fattas bara ett gäng badande barn, familjer som spelar strandtennis, picknickfiltar och en och annan brassestol.
När vi åkte ner i fredags så pratade vi om vad vi ville göra under helgen. Jag vill åka till havet, sa jag. Och idag var det dags. Först var det bara vitt, sedan bröt solen fram och till sist gick den ner i en solnedgång som var alldeles rosigt rosa. Medan Grabben sprang ett snabbt distanspass tog jag med mig Fredagspodden i lurarna och gick på fotopromenad på Prins Bertils stig.
Träningsplaneringen som jag gjorde igår kväll är för övrigt brutal. Brutalt rolig och brutalt jobbig – givetvis med den viktig vilotid för uppbyggnad. Jag har byggt den på cykel (alltid intervaller), löpning (intervaller och distans), styrka och rörlighetsträning med bonus i form av powerwalks. Två av mina favoritpodcasts, The Jillian Michaels show och Fredagspodden, får jag bara lyssna på när jag går powerwalks. En bra deal. Nu kör vi ny vecka!
