Löpningens dag

Jag firade löpningens dag genom att springa i 20 minuter efter några dagars förkylning. Det var jobbigt – och härligt. Härligt, för att jag faktiskt kan springa. Och jobbigt, för att det var halkigt och för att det helt enkelt var en sådan dag då löpningen inte går lätt som en pannkaka.

Dagen är ett initiativ av Ingmarie (länkkärlek är den bästa digitala kärleken – kom ihåg det!) sedan 2010 men jag tror inte att jag riktigt firat den förrän nu. Andra dagar då man firar saker med löpning är sommarsolståndet i juni då det ska midnattsspringas och årets kortaste natt firas – det har jag däremot gjort i typ 4-5 år.

Imorgon ska jag ge mig ut på mer löpning. Det känns fint att ha sprungit första passet på rätt många dagar. Jag funderar på att göra ett smörgåsbord med träning inför februari, dels för att det är kul och dels för att det gör min träning mer effektiv eftersom jag får in mer kvalitet. Det får bli kvällens sysselsättning framför Mello.

löpningens dag träningsglädje traningsgladje.se

Jacka, tights och vantar // Craft. Mössa // Seger. Skor // Adidas Marathon10

löpningens dag träningsglädje traningsgladje.se

löpningens dag träningsglädje traningsgladje.se

löpningens dag träningsglädje traningsgladje.se

Evoc kameraväska

Jag älskar som bekant att fotografera och vill helst ha kameran med mig hela tiden. Man vet aldrig när den perfekta bilden dyker upp. Oftast är det när man minst anar och man skulle med andra ord alltid ha kameran i handen. Men det är svårt. Särskilt när man till exempel åker skidor. Jag saknade verkligen min systemkamera när jag åkte skidor i Cervinia för några veckor sedan och önskade så himla mycket att jag haft en riktigt bra kameraväska för ändamålet.

Det här med den perfekta kameraväskan är en never ending story i mitt liv. Det är inte världens största problem precis men alla som har fotografi som seriös hobby förstår vad jag menar. Lika fantastisk som en riktigt bra systemkamera är – lika otymplig är den. Och lika mycket gråter man inombords när man inte har rätt utrustning med sig. Det är som att springa med terrängskor på asfalt, med dubb på torr väg eller med asfaltsskor på blöt bark. Eller som att glömma sport-bh:n på aerobicspasset. Ja, ni fattar även om ni kanske inte fattar…

Min första kameraväska var en liten rackare som rymde kameran och inte så mycket mer. Smidigt och bra men den har jag för länge sedan växt ur. Sedan köpte jag en lite större slingbackvariant. Jag tänkte att jag kunde få plats med allt i den och ha den som bas, och det kan jag ju – men den är mest en lagerförvaring och rätt opraktiskt eftersom den är ovadderad så jag klär in mina dyrgripar i mössor och strumpor innan jag lägger i dem.

Sedan köpte jag en ”civil” Campomaggi handväska för jag ville ha med mig kameran när jag var ute på middagar och sådant. Det var ett bra köp, den väskan är en klassisk handväska och jag har typ bara haft sportiga sådana förut – eller minivarianter som rymmer telefon och plastkort. Men, jag hade fortfarande ett otillfredsställt behov, så nu har jag köpt en ryggsäck att ha kameran i. När man är ute och åker skidor och sådant vill man ju bädda in grejerna så att de inte förstörs av väta eller knuffar.

Valet av kameraväska föll på en Evoc kameraryggsäck i mindre modell men med inbyggd insats. Jag funderade länge på om jag skulle köpa en separat väska och en separat insats, men jag blev för snål och köpte allt i ett. Jag hoppas att jag inte behöver ångra det!

evoc camera pack traningsgladje.se träningsglädje

 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!