Träningsglädje

Den här dagen började med moln och slutade med strålande solsken. Men den var faktiskt riktigt bra redan från början!

Eftersom det var molntråkigt ute bestämde jag mig för att sova länge. Vaknade till jordgubbsfrukost och föreslog backintervaller för Grabben som sa ja utan att tveka. 5 vändor uppför en skidbacke (89 kvar) senare var maxpulskvoten nådd och vi åkte vidare på utflykt.

Vi blev förmodligen dagens bästa kund på Särdals Kvarn där vi köpte sylt och te och grejer (jag bunkrade upp inför hösten!) och sedan körde vi vidare mot Äppelgården i Slöinge där vi fikade i äppellunden. Det var ungefär då som solen så lägligt började skina extra mycket. Så vi åkte mot några vänner som satt på terrassen på Solgården i Tylösand – vi kom dit lagom i tid för after beachen och bandet spelade i en ring för ikväll är det fight night på Tylösand. Vi satt där ett tag och pratade sommar och höst och allt därimellan och sedan åkte vi hem och åt middag på balkongen. Ett stenkast från oss spelar Sverige mot Italien och Halmstad är verkligen en av sveriges bästa idrottsstäder!

Grabben springer enbart i Adidas och han dammsuger nätet efter var han ska köpa dem – vissa modeller anländer aldrig Sverige. De mest långväga skorna kommer från Japan och hur han förstod deras webshop vet jag inte. I mailkonversationen som han hade med japanerna framkom det att de var ungefär lika bra på engelska som han på japanska. Men skorna kom fram och står sedan i senvintras prydligt uppradade bland alla andra Adidasskor. Många bland dem är mina – jag är också ett fan av Adidas löparskor och har många gånger deklarerat min kärlek till Marathon 10-modellen.

Några varianter som Grabben tokgillar men som är betydligt enklare att få tag på är Adidas Boost (Boost är materialet i mellansulan). Det finns flera olika modeller av Boost från Adidas – först ut var Energy Boost och som en av de senare modellerna kommer Adidas Adizero Adios Boost. Den senare har funnits att köpa på en del loppmässor där Adidas är sponsor men kommer också att komma till butik inom kort.

Jag har ett par vanliga Adios sedan förut och älskar dem. Nu har jag också ett par Adios Boost  (tack Adidas!) och vet att jag kommer älska dem med. Jag sprang med dem på bana igår och de känns lätta och smidiga och varken för hårda eller för mjuka. Där de är mjuka är de definitivt inte svampiga vilket jag upplever att mjuka skor tyvärr ofta är. Under foten känns de genomtänkta – de är inte helt platta utan är lite uppbyggda under framfoten där jag tycker att det behövs – samtidigt har skon ett skönt dropp som gör att de känns förväntansfulla och pigga redan när vi står i hallen. När vi springer är känslan angenäm. Skon bara är. Precis så som skor ska vara. Nästa gång springer jag med dem på asfalt!

Adios Boost i herrmodell till vänster – och dammodell till höger

Ikväll tog jag och Grabben vårt pick och pack (Casall resistance rope och Casall parachute) och promenerade iväg till en tartanbana inte långt härifrån. Vi hade varsin intervallplan och min bestod av 5 * 400 meter vanlig intervallöpning, 5 * 100 meter fallskärmslöpning och 5 * 100 meter löpning med rep runt midjan som Grabben bromsade mig med.

Jag är verkligen inte i form för några längre intervallpass och mina 5 * 400 meter bevisade verkligen det. Hjärtat orkar massor – men benen känns som gummi redan efter halva sträckan trots att de första 100 metrarna känns som en promenad i parken. Mattheten slår till som en blixt från klar himmel och det blir j.o.b.b.i.g.t! Men – jobbigt är som bekant bra!

100-metersintervallerna kändes på något sätt enklare (inte lika lång tid) men är jobbiga på sitt sätt. Idag tyckte jag verkligen att fallskärmarna gjorde bra grejer för min teknik. När jag springer 100 meter rätt upp och ner det snabbaste jag kan så spänner jag mig och kommer liksom inte framåt – men med fallskärmen idag så gick det bättre och känslan var framåt istället för på stället. Men – det där repet är nog ändå min favorit. Det blir liksom så galet jobbigt att ta sig framåt…