All I can

Tränade spinning SATS Regeringsgatan idag. Bredvid mig satt Erika. På instruktörscykeln satt Jessica. Hon hade den goda smaken att spela grym musik från min bästa skidfilm alla kategorier: All I can. Se den även om du är ointresserad av skidor. Den är fascinerande.

Fascinerande är också SATS ibland. Har man inte med sig medlemskortet är man inte välkommen. Snacka om att göra det svårt för kunden. Man får tydligen bara tre tillfällen på sig att ”inte ha med sig kortet”. Jag vet inte vad som händer annars. Blir jag avstängd? Får jag göra 10 burpees som straff? När jag kom till SATS idag var det 0 personer i kö och jag var ensam kund men det var tydligen jobbigt för personalen att knappa in mitt personnummer. Jag påpekade att det var väl bra att jag överhuvudtaget var här men jag vet inte om det budskapet gick fram. Kanske hade det varit bättre om jag inte var det – det var den känslan jag tog med mig från det hela…

Det borde vara självklart för alla organisationer att göra det enklare för kunderna att använda de tjänster som erbjuds – inte svårare. Glada kunder betyder allt som oftast fler affärer, mer klirr i kassan och så vidare…

Update: ställde frågan till SATS på Facebook om det fanns några regler för kunder som inte har kortet med sig. Den enda regel som fanns att nytt kort kostar 50 spänn om man skulle tappa bort det. SATS Regeringsgatan har en rätt jobbig uppförsbacke framför sig just nu…

Såhär ser jag ut idag. Inget nytt under solen.

Bästa juicen?

Jag vet att jag är tjatig men äpple och en rejäl dos ingefära är fortfarande den juice som regerar hemma hos mig. Tillsammans med blandningen apelsin och mycket citron. Det ska vara surt och rivigt. Snälljuicen kan stanna hemma!

Idag är jag på topp, måndag och allt, så jag ska träna på lunchen. Grejerna är packade i väskan och jag kan närapå inte förstå att det var mer än en vecka sedan sist. Den här bloggen kan härmed återgå till att innehålla lite mer träningsglädje!

 

Livet är aldrig perfekt

Vet ni vad. Livet är aldrig perfekt. Jag tror att det är en omöjlighet. Ju bättre allt är på det stora hela, desto mer märks detaljerna som skaver. Ju sämre livet är på det stora hela, desto mer gläds man för mindre. Typ så.

Med den söndagsinsikten inväntar jag morgondagen. Ny vecka, nya utmaningar, nya möjligheter. Den här dagen har bestått av en gigantisk sovmorgon och sedan några fantastiska timmar Dirty Dancing på Chinateatern följt av vänskap över asiatiskt på Berns med min kloka vän Ella.

Ellas andra kompisar. Mina med.

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!