Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Trilla inte av stolen nu men på fredag åker vi bort igen. Fast bara till Halmstad denna gång. Vårt andra hem liksom. 5 saker jag saknar i Stockholm men ser fram emot i Halmstad är:
1. Käka på Spis & Deli
2. Springa i Lynga strandskog med mina Fivefinger Komodo
3. Sitta i lä i solen på balkongen och läsa boken Optimal hälsa med LCHF & Träning
4. Ha Wifi! (jag surfar alltid från min telefon när jag är i Stockholm)
5. Njuta av lugnet
När vi var och tränade som bäst i Hellas igår konstaterade Jessica att vi blivit gamla eftersom vi blivit sådana som tränar ute istället för på gymmet. Lite senare var det någon annan som påpekade att vår gemensamma träning var en form av modern syjunta. Jag vet inte jag. Umgås kan man ju göra på många sätt. Att springa en sväng tillsammans är ju inget vidare konstigt – men igår hade vi också med oss diverse redskap från Casall. Lite mer annorlunda kanske?
Bäst att träna med var Casalls version av TRX som vi fäste runt ett träd och körde lite olika övningar med. Det väger inte så mycket och tar inte så mycket plats. Samma form av redskap finns också från Redcord och Jungle Gym. Man kan göra riktigt många övningar med dessa remmar som är effektiva för hela kroppen. Ett gruppträningspass som jag verkligen saknar från mitt gamla gym Form Friskvård i Halmstad är just TRX. En skitbra effektiv gruppträningsklass på 30 minuter. Finns det TRX på ditt gym så testa att köra lite övningar i den – annars är mitt tips (och note to self) att skaffa en hemmavariant av TRX för att köra inne eller ute.
Vilken skillnad solen gör. Det var som om hela Stockholm dansade och log idag. Alla var glada och det var inte så enformigt grått!
Jag började morgonen på Olympiastadion där Samsung och Svenska Olympiska Kommittén bjöd in till presskonferens för att presentera de svenska unga idrottsledare som ska springa fackelstafetten inför OS i London i sommar. Det är 4 fantastiska ungdomar som var på plats som alla gjort skillnad med sina insatser.
Dagens lunch kom från Cajsa Warg varifrån jag köpte en låda med asiatisk glasnudelsallad och en låda med fruktsallad. Jag saknar verkligen sådana ställen på söder!
Efter jobbet åkte jag och Jessica med våra respektive ut till Hellas för att fånga de sista solstrålarna för dagen. Jag premiärsprang med mina Fivefingers Komodo och det blev några kilometrar på en stig. Jag är rätt van vid att springa i barfotaskor sedan förut då jag sprungit en hel del (terräng) i mina Merrell trail – men skillnaden med Fivefingers är väldigt annorlunda. Foten känns mer sårbar – på gott och ont. Jag var inte lika stursk bland stock och sten eftersom jag misstänkte att jag skulle få rejält ont i en tå om jag snavade och klippte en sten. På så sätt känns foten mer skyddad i mina Merrell som har ungefär samma sula (också Vibram).
