Träningsglädje

Jag ser en framtid för mig och yogan. Och jag har börjat leta efter THE place att yoga på. Imorgon går mitt bikramkort ut och även om jag inte yogat så mycket som jag tänkt så har jag gillat det. Men jag vill ha fler yogaformer att välja bland.

Ett ställe som pockar på min uppmärksamhet är Yogayama vid Östermalmstorg. Att yoga är något av en ekonomisk investering i sig själv, eller vad sägs om ett månadskort för 1900 spänn? Men det kan det vara värt.

Jag vill ha ett smörgåsbord av olika yogaklasser att välja bland och Yogayama erbjuder just det. De kör vissa klasser i ett uppvärmt rum och det är ju lite bikramstuk över det. Dessutom kan man köpa PT-timmar i yoga. Det kan man även på OmYoga som jag blivit tipsad om men den studion ligger tyvärr lite off jämfört med mitt jobb och boende. Jag tror att detta måste utforskas vidare!

Funderade ett slag på om jag skulle besöka Allt för Hälsanmässan idag men jag sket i det. Begreppet hälsa är brett och allt hokus pokus tilltalar inte mig. Så jag gick och såg Fadern på Stadsteatern istället. Riktigt bra, om än lite frustrerande. Hur gör skådespelarna för att gå ur sina destruktiva roller när applåderna tystnat?

I pausen nåddes jag av nyheten att MarathonMia vunnit titeln ”Årets träningsblogg”. Grattis!

Till nästa gång, om det nu blir någon nästa gång, hoppas jag att avsändarna av priset tänker till lite. Framförallt att man inte kan nominera och rösta på en och samma blogg hur många gånger som helst. Som många andra följde jag regelverket och hetsröstade rätt många gånger dagarna före stängning. Att endast tillåta 1 röst per IP-nummer hade kanske inte ändrat det slutliga valresultatet – men det hade byggt en mer rättvis grund.

Och lite ironiskt tycker jag nog att det är att en tidning som tokfokuserar på inomhusträning nu har en vinnande träningsbloggare som i princip aldrig tränar inomhus. Kanske kan man vidga sina vyer lite och släppa in fler vinnare i matchen. Göra det till en fest snarare än en tävling. Kanske dela upp i olika kategorier så som andra tidningars bloggpriser är. Och framförallt – informera om tävlingen även på en framskjuten plats i tidningen och inte på en bortglömd plats på en webb som inte är särskilt användarvänlig.

Jag vet. Som vanligt är jag lite för ärlig för mitt eget bästa. Jag känner lukten av broar som bränns… Om nu avsändarna skulle läsa detta hoppas jag att de ser detta som konstruktiv kritik. Och att de dessutom minns alla mina hyllningsinlägg. Jag gillar mycket med Fitness Magazine. Men inte allt.

Efter nästan 3 timmar i Lilljansskogen i eftermiddags kurrade magen efter mat. Min, mammas och hundarnas. Men det var bara jag och mamma som fick äta svensk meze. Hundarna mår bäst av annat foder. Medan mamma klickade ut nöt- och älgfärs i en stekpanna över gaslågan fixade jag med rörorna.

Fetaost och creme fraiche mosades lite slarvigt ihop i en skål. Slarvigheten var noggrant uträknad, jag ville ha det lite stompaktigt. En enkel hummus med extra mycket vitlök svängdes ihop på kikärtor, vitlök och olivolja. Ärtor mixades tillsammans med en bit parmesan till en slags pesto och så gjorde jag en röra på avokado, creme fraiche och en till vitlöksklyfta.

Vi skivade upp surdegsbrödet från Gateau som blivit kvar sedan frukosten och dukade fram allt på köksön. Jag hade köpt en julmust utifall att men mamma gick ner i källaren och hämtade en flaska rött. Ur Spotifys arkiv spelade vi min favorit Detektivbyrån och jag kan inte riktigt bestämma mig för vilken låt jag gillar bäst. Det är så många som är så bra. Snyggt remixat hade det kunnat vara grym spinningmusik.

Någon timma senare tog vi med oss glasen till TV:n och en skön dag avslutades således med dinner and a movie.