Träningsglädje

Jag gjorde ett tappert försök att åka hem till Halmstad igår men jag kom inte särskilt långt. Strax före Sillekrog slog någon slags kräksjuka till och då tog resan slut. Huvudet hade bultat rätt rejält ända sedan jag drack vitaminvattnet och förbyttes till illamående när jag gått från jobbet. Jag hoppas verkligen jag inte smittade någon annan igår!

Vad gör man när man är nästan timmen från Stockholm på väg till Halmstad och inte vet åt vilket håll man ska åka och att man helst inte ska åka alls? Ringer mamma och pappa såklart! Gör man det hela livet tror ni?

Nu ligger jag hemma i sängen i Stockholm istället. Jag känner mig rätt så frisk förutom huvudvärken. Jag vill hem till Halmstad fortast möjligast, där väntar en Mac och en fungerande telefon. Och rena kläder, ett gym som jag gillar, min egen säng, mina egna grejer och allt det där andra man inte tänker på när man är hemma men saknar när man är borta. Och på lördag anländer Grabben, som fått äran att representera Sverige tillsammans med Göteborgs FyrverkeriFabrik i en av de största internationella fyrverkeritävlingarna i Montreal i sommar. Stort!

Grabben i gamla OS-staden Montreal

Ultraschmultran har utrustat mig med ett gäng nya böcker som jag har lånat. Jag har redan läst några sidor och hunnit fascinerats av hjärnan men även irriterat mig på författarens hållningssätt. Hon kan inte förstå hur man kan springa med freestyle. Det kan ju i och för sig inte jag heller.

Att springa med freestyle var jäkligt bökigt – den var ju så stor! Och var ni som jag och sprang med portabla cd-spelare och var tvungen att hålla handen stilla för att skivan inte skulle hoppa? Nä tacka vet jag minidisc-spelarna som kom lite senare och sedan MP3-spelarna med Ipoden som främsta produkten i ledet. Tack och lov för utveckling! Sedan är det väl upp till var och en om man vill springa med eller utan musik – själv gör jag både och beroende på syfte och mål och känsla just då.

Jag ska läsa böckerna med ett öppet sinne och inte irritera mig på personliga förhållningssätt och inte heller läsa raderna som den enda sanningen. Ämnet är oerhört intressant och jag tror det kommer bli fascinerande läsning!

På lunchen var jag och spanade in det som Friggs kallar Sveriges enda riktigt funktionella vitamindryck. Drycken heter Vitamino och det är 3 smaker som kommer att finnas i butik från vecka 14: Beauty/blåbär och rooibos, Vital/röda bär och frukter och Guard/fläder och grönt te.

De tre namnen ska representera dryckens syfte. Beauty är bra för hud och hår, Vital för energin i kroppen och Guard för immunsystemet. Jag har testdruckit Vital och Guard och de smakar som osötad och ganska utspädd saft men skulle funka bra om man varken vill ha vatten, saft eller läsk…

Produktchefen menade på att sockerhalten i en flaska var som ett stort päron och att det bara är naturligt sötningsmedel men min kollega har redan lyckats hitta socker som ingrediens på förpackningen (i te-extraktet).

Jennie Widegren var inbjuden att prata om sig själv och sin hälsa och menade på att hon var en extremt upptagen människa och sa att hon jobbar 50 timmar i veckan med Bounce och sedan håller igång med x antal andra projekt (leder ett gäng dansgrupper och har skrivit en bok). Det låter som vilken träningsglad människa som helst i mina öron. Skillnaden är att andra människor som jobbar lika många timmar i veckan också lägger ett gäng timmar på träning. Så upptagna är vi allihopa. Och precis som det blir katastrof när en artist blir sjuk kan det bli katastrof om vi andra också blir sjuka. Hälsa är lika viktigt för Jennie som det borde vara för vem som helst!