Jag kom aldrig hem

Jag gjorde ett tappert försök att åka hem till Halmstad igår men jag kom inte särskilt långt. Strax före Sillekrog slog någon slags kräksjuka till och då tog resan slut. Huvudet hade bultat rätt rejält ända sedan jag drack vitaminvattnet och förbyttes till illamående när jag gått från jobbet. Jag hoppas verkligen jag inte smittade någon annan igår!

Vad gör man när man är nästan timmen från Stockholm på väg till Halmstad och inte vet åt vilket håll man ska åka och att man helst inte ska åka alls? Ringer mamma och pappa såklart! Gör man det hela livet tror ni?

Nu ligger jag hemma i sängen i Stockholm istället. Jag känner mig rätt så frisk förutom huvudvärken. Jag vill hem till Halmstad fortast möjligast, där väntar en Mac och en fungerande telefon. Och rena kläder, ett gym som jag gillar, min egen säng, mina egna grejer och allt det där andra man inte tänker på när man är hemma men saknar när man är borta. Och på lördag anländer Grabben, som fått äran att representera Sverige tillsammans med Göteborgs FyrverkeriFabrik i en av de största internationella fyrverkeritävlingarna i Montreal i sommar. Stort!

Grabben i gamla OS-staden Montreal

Kommentera

Skicka Kommentar
Sparar din kommentar...
4kommentarer
  • STACKARE!!! Det är fruktansvärt att bli illamåendesjuk när man inte är hemma… =/

    Grattis till Grabben förresten!

    maria 2010-03-17 13:33:53 http://www.intothewild.se
    Svara
  • STACKARE!!! Det är fruktansvärt att bli illamåendesjuk när man inte är hemma… =/

    Grattis till Grabben förresten!

    maria 2010-03-17 13:33:53 http://www.intothewild.se
    Svara
  • Lätt att man gör så hela livet! Det är en del i föräldrargrejen att hjälpa sina barn i nöd, hur stora dom än är… 🙂

    Jag hade en liknande situation, hade jobbat i Växjö och blev riktigt sjuk under dagen och 2h kvar till tåget (som dessutom hade blivit ersatt av buss en del av sträckan eftersom SJ höll på med något så det skulle ta extra lång tid) skulle gå kapitulerade jag och ringde hem… Slutade med att dom satte sig i bilen (fr Gbg!) och mötte upp mig på vägen, blev direkt färd till närmaste sjukhus och jag har nog aldrig varit så glad att se mina föräldrar!

    Krya på dig!
    Kram kram

    Erika 2010-03-17 10:37:47
    Svara
  • Lätt att man gör så hela livet! Det är en del i föräldrargrejen att hjälpa sina barn i nöd, hur stora dom än är… 🙂

    Jag hade en liknande situation, hade jobbat i Växjö och blev riktigt sjuk under dagen och 2h kvar till tåget (som dessutom hade blivit ersatt av buss en del av sträckan eftersom SJ höll på med något så det skulle ta extra lång tid) skulle gå kapitulerade jag och ringde hem… Slutade med att dom satte sig i bilen (fr Gbg!) och mötte upp mig på vägen, blev direkt färd till närmaste sjukhus och jag har nog aldrig varit så glad att se mina föräldrar!

    Krya på dig!
    Kram kram

    Erika 2010-03-17 10:37:47
    Svara

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!