Träningsglädje

Min Mac har kommit och den doftar precis som en ny bil. Nu ska jag bara lära mig hur den funkar också… jag har lyckats få in några bilder till iPhoto men jag undrar hur liksom hela dokumentsystemet funkar. Och vad är iChat? Använder man det eller?

Idag kom även min lånetelefon från Telenor. Det visade sig bli en Nokia 6610i. Jag och Nokiatelefoner är verkligen inte kompisar. Jag förstår inte deras logik. Vi tänker inte på samma sätt! Jag har länge gått och funderat på det där med iPhonen och jag har bestämt mig för att vänta tills den nya versionen kommer (jag vill ju ha bästa möjliga kamera). Jag gissar på att det blir i början av sommaren. Nu måste det bara bli så annars kommer jag bli galen!

Jag vet. Rubriken är som hämtad från en träningstidning. Och om jag bara skött vårvintern lite bättre hade det dessutom kunnat vara sant. Nu kommer det inte riktigt att bli så, men det är väl värt ett försök. För om typ 10 veckor är det juni och då har inte jag någon lust att stå i vassen. Därför satsar jag just nu på Beach 2010. Vem vill inte vara sitt snyggaste jag på stranden?

Det är inte träningen jag går bet på. Det är maten. Lite generellt sammanfattat kan man säga att jag är allergisk mot kolhydrater (framförallt de snabba) men likt andra med allergier drabbas inte jag av klåda, sveda eller värk. Jag blir bara lite tjock. Och en chokladkaka idag smakar oftast mycket bättre än vad jag lider av ett extra hekto i morgon. Såhär när man tänker på det låter det rätt så felprioriterat men jag är inte ensam om det. De flesta val där man väljer ”fel” handlar om att man lyssnar mer till det kortsiktiga än det långsiktiga. När man väl är medveten om det är det mycket lättare att välja rätt. Tycker jag.

Hade jag fått klåda, sveda och värk av kolhydrater hade det varit mycket enklare att avstå från dem. Nu får jag ju inte det så därför måste jag skapa mig min egen klåda, sveda och värk. Min version på det heter en promenad eller jogg på nästan 5k längs den runda jag springer allra oftast. Så om jag väljer ”fel” någon dag så vet jag vad som väntar: klåda, sveda och värk i 5k.

En parentes i sammanhanget är att jag kommer att skilja mellan planerat kolhydratsintag och oplanerat kolhydratsintag. I verkligheten reagerar min kropp på samma sätt oavsett om jag har ”ätardag” eller inte, men i verkligheten gillar jag ju allt som innehåller kolhydrater och ja, jag kommer tillåta mig det ibland. Med betoning på ibland.

(En till parentes bör vara på sin plats här: mitt mål är inte att äta 0% kolhydrater, det handlar om att minimera dem)

I övrigt lämnar min Beach 2010-satsning hur mycket utrymme som helst för allmänna utmaningar och galna upptåg. Jag ser fram emot att hoppa på vad som helst och att skapa min egna utmaningar beroende på humör och allmän dagsform.

Målsättningen är att se hur många kilon och vilken förändring jag kan skapa på 10 veckor under optimala förutsättningarna. Det är jag själv som ansvarar för att förutsättningarna ska bli optimala och kommer inte att ha någon annan att skylla på. Det kommer att hänga på min egen tid, vilja och engagemang. Det vore trevligt om mitt experiment resulterar i -10 kilo men jag är beredd på både mer och mindre. Vissa inlägg kommer göra denna blogg till en viktblogg men i övrigt är allt som vanligt. Och lite bättre.

Jag är mycket väl medveten om morgonträningens inverkan på Beach 2010-formen och kommer att blanda in många morgonkilometrar under våren. När väl sommaren kommer så är det jag som kan extraknäcka som Beyonce. Eller nä just det, jag har ju inte skött vårvintern tillräckligt för det…

Jag fick en kommentar som undrade varför jag skulle köra så många repetitioner för, och att det var bättre att köra hårt och tungt och färre reps. Jo jag vet. Och det är så jag brukar tänka. Jag ville helt enkelt bara göra 1000 reps för att jag vet att jag kan och för att jag går igång på att göra saker som ligger bortom mellanmjölkens land.

Grundstenen i passet var de 250 utfallssteg som är en av de komponenter som ingår i marsutmaningen. Man har egentligen en hel månad på sig att göra de 250 utfallsstegen men jag bestämde mig redan från dag 1 att göra dem i ett och samma pass. I talked the talked and now I walked the walk. Check på den!

Utfallsstegen var aldrig något problem. Jämfört med den gången då jag gjorde maxtest på statiska utfallssteg och bara gjorde några över 100 (utan vila visserligen) så var dagens 250 mycket lättare. Jag har nog bättre teknik när jag gör dem gåendes, som idag. Då är det inte baksida lår jag blir trött i, utan framsida lår… Det som däremot var jobbigt idag är benböjen. Aj aj säger jag bara!

Jag började passet med att köra 20 minuters stegringslopp på bandet med gång som starttempo och sprintfart som sluttempo. Sedan delade jag upp 1000 reps-passet i olika omgångar som såg ut såhär:

• 25 utfallssteg + 25 benböj (x 4)
• 2 min planka
• 25 utfallssteg + 25 vadpress (x 4)
• 2 min planka
• 25 (50 kg extravikt) benpress med fötterna högt upp och brett isär + 25 benpress med fötterna högt upp och smalt ihop + 25 benpress med fötterna lågt och brett isär + 25 benpress med fötterna lågt och smalt ihop (x 3)
• 25 benspark + 25 bencurl (x 4)
• 50 utfallssteg + 25 benböj + 25 vadpress

Räknar man ihop det där blir det 1000 reps. Plankan fick bli bonus. Och nu när jag gjort mina 1000 reps behöver jag inte göra det på ett tag. Jag vet ju att jag kan! Istället kan jag planera för andra utmaningar vars syfte är att visa, mest för mig själv och för den som skulle komma för sig att fråga, att jag faktiskt kan.