Träningsglädje

Min kollega berättade något lustigt på lunchen. Hon var på jobbresa i Kanada och skulle boka rum då hon fick frågan om hon ville ha ett Reebokrum. Kollegan förstod inte riktigt vad det innebar men tänkte att det inte kunde vara sämre än ett vanligt rum, så hon tackade ja.

När hon kom upp till rummet fanns där löpband och hantlar och en del andra träningsprylar. Ja förutom säng och allt det där vanliga förstås. På morgnarna anordnades gemensam morgonjogg för de (tjejer) som ville. Rätt så coolt, tycker jag!

När jag googlar på ”gym in hotel room” hittar jag en del gamla träffar. Bland annat en spaning från 2006 som tror att detta kommer bli stort i framtiden. Det känns som att framtiden borde vara nu. Vad tror ni om detta fenomen – hiss eller diss?

Rätt så trist hotellrum i Italien – men med konditionsmaskin!

Klockan är strax efter 13.00 och jag har hunnit dra SATS-kortet 2 gånger redan idag. Samtidigt är jag solt över att faktiskt inte gå ut för hårt efter sjukdomsveckan. Annars är det lätt hänt för jag VILL och LÄNGTAR ju så mycket!

På lunchen testade jag lågintensiva SATS Flow. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Har hört några som testat klassen och tyckt ”nja” om den. Själv tyckte jag nog att den var rätt så bra. Jag är lite för rastlös för yoga och pilates för att tycka att det är riktigt bra så Flow passade mig som handen i handsken. Lite tai chi i början, sedan lite yoga följt av lite kampsport innan passet avslutades med balans pilates och det bästa av allt: avslappning.

Flow har körts en del i Norge och varit uppskattat och är en klass där man fokuserar inåt och på att ”släppa lös” kroppen. De lugna delarna är avslappnande och de kampsportsinspirerade delarna är aggressionsförlösande. Kanske att jag saknade lite smidighet – den sorten där man får sträcka och tänja lite. Men det kanske finns inbäddat i passet det också, och att jag upptäcker det nästa gång. För ja, det blir en nästa gång!

Så kom den dagen när Sara äntligen fick återse gymmet. Det skedde på SATS Hötorget i arla morgonstund. Och även om det är roligt att vara tillbaka – så var träningen långt från optimal!

Jag var dumsnål och åkte nattbuss från Halmstad till Stockholm. Malmö Aviation hade billigare flygbiljetter men då skulle jag ta tåget till Göteborg, buss till flyget, flyga, buss från flyget och ja, ni fattar – visst låter det jobbigt! Nattbuss är smidigare, i teorin. I praktiken är det ett helvete: man sitter tätt, tätt ihop med väldigt skumma människor. Varför finns det inga lyxnattbussar? Med gott om utrymme och andra faciliteter! Jag tycker nämligen att nattresandet är tidseffektivt!

Jag angjorde Stockholm strax efter 6 imorse. För sent för att hinna vara med på Spark i bakens spinningpass, men för tidigt för att kunna komma in och få mig en frukost någonstans. Ögonen var trötta och kroppen sov fortfarande och jag tittade drömskt mot Scandichotellet vid Centralen. Åh vad härligt med en säng, tänkte jag och styrde benen mot SATS för att i alla fall få ligga på en matta en liten stund. Fast först väckte jag kroppen med lite styrketräning, även om att kalla det styrketräning är att ta i… jag skulle ju väcka kroppen efter lång tids frånvaro, inte döda den på en gång!

Sådär, nu är detta äntligen en träningsblogg igen!