Träningsglädje

Med gårdagens lärdom färsk i bagaget satte jag på mig träningskläderna så fort jag snoozat klart imorse. Sedan gick jag ut. Träffades av solen morgonstrålar som smekte både mig och trädens grönska. Jag joggade iväg i en långsam morgonlunk och lät benen själva bestämma tempot. Det var en behaglig start på morgonen. Pulsen tickade på i sakta mak och hjärtat myste. Det doftade nyklippt gräs och sommarregn, hallonsött och skogsljummet. Morgonjoggen handlade aldrig om att springa snabbt eller att ha andan i halsen. Den handlade enbart om att må bra. Och det gör jag nu.

Det finns ett ganska återkommande sommarträningstips som säger att man ska träna på morgonen för att det är lätt hänt att det inte blir av annars. Det där tipset ska jag lyssna till jäkligt noga i fortsättningen.

Jag har haft en dag som varit fylld med ganska mycket jobb. Fram till strax efter lunch. Grabben har också jobbat hemifrån så vi har suttit på varsin sida av köksbordet och knappat på våra datorer. Vi har varit inställda på att träna båda två men att det skulle ske ”sen”. Grabben föreslog ”senare ikväll” och det var fine med mig. Så jag gick och tog en powernap som råkade bli lite längre än den var tänkt. Inte bara det. Helt plötsligt dök det upp en spontan kvällsplan också – som inte alls involverade träning. Och snabbt insåg jag att det inte skulle finnas någon tid för träning. Hallå? Vad fan hände?

Jag är inte sur på Grabben trots att det skulle vara ett lätt och enkelt alternativ. Det hade varit enkelt men inte särskilt rättvist att skylla träningsmisslyckandet på honom: det var han som ville skjuta fram träningen. Men jag hade full frihet att gå och träna precis när jag ville! Det var ingen som tvingade mig att stanna hemma. Så nu sitter jag här och påminner mig själv. Jag är inte sur. Jag är inte sur. Jag är inte sur. Jag hade alla möjligheter att gå och träna tidigare. Det är den insikten som gör mig sur – om något.

Jag skulle aldrig kommit på att jag var ute och terrängsprang i 4 timmar igår om inte Grabben frågade hur det kändes i kroppen. Då kom jag på det. Men faktum är att den känns som vanligt. Jag vill också ha lite träningsvärk och stelhet. Jag funderar därför på om jag ska springa någon slags back- eller trappintervaller idag. Kanske styrketräna lite på gymmet?

Även om kroppen är pigg är huvudet lite trött. Satt uppe halva natten och jobbade med några artiklar som skulle in i morse. Jag jobbar som bäst på natten. Kan fokusera bättre då. På dagarna är det så mycket annat som pockar och stör. Dessutom finns det mer tid till träning på dagarna om jobbet sköts efter ordinarie träningstid. Det är ett ganska bra upplägg faktiskt.

Detta inlägg får prydas med några bilder från Mölle i Skåne från i lördags. Här fanns 30-talet hotell och pensionat då det begav sig under tidigt 1900-tal. På vissa ställen känns det som om tiden stått stilla, som på Grand Hotel Mölle eller inne på Hotell Kullaberg. Räkmackan på Hotell Kullaberg var helt otrolig. Kändes som jag fick in en hel båts räkfångst på min tallrik. Perfekt LCHF-lunch med räkor, ägg (som gömde sig där under) och majonnäs. Där fanns en brödbit också men den såg jag inte mycket av. Rekommenderas!