Mot slutet av kvällens runda, när klockan var strax före 22.00, sa Grabben något i stil med:
– Tänk att vi är ute och springer istället för att sitta på en uteservering och dricka drinkar.
– Men jag har shoppingförbud. Det här är billigare, svarade jag.
– Men äta (och dricka) måste man ju, envisades Grabben.
– På mitt konto gör det ingen skillnad om pengarna går till en middag eller till kläder, sa jag. Och med ens var diskussionen slut.
Löpning är ett billigt fredagsnöje. Med betoning på nöje. En bra kick off inför helgen. Hela helgen är förresten en enda stor kickoff men mer om det vid ett annat tillfälle. Nu blev visserligen inte fredagslöpningen som jag tänkt mig, men i slutändan var jag mer än nöjd ändå.
Jag hade länge (ja 48 timmar i alla fall) planerat för att jag och Grabben skulle springa långa intervaller på eftermiddagen och min lite latare hälft såg faktiskt fram emot det också (vilket är ett enormt framsteg). Men så drabbades vi båda av stora sömnlösheten igår natt och medan jag somnade runt 03.40 låg Grabben vaken och funderade på att skita i soveriet och åka till Göteborg och jobba istället. Han var med andra ord trött när han kom hem i eftermiddags. Så trött att han fortsatte sova på soffan när Sverige kvitterade till 3-3 mot England. Så trött att han inte orkade med några intervaller.
Jag drogs med i fördärvet. Övergav tankarna på långa intervaller. Istället blev det dryga 6.5 km i vacker skogsmiljö längs med Nissan med 2 avslutande fartökningar på 3.30 minuter och en backspurt som slutade innan den började eftersom den var så kort. Tempot var superlugnt, förutom fartökningarna som kändes snabba men sköna och behagliga och som jag gärna vill förlänga till nästnästa pass. För nästa gång jag springer kommer det gå långsamt. Så långsamt.
Jag är så rosa att till och med Spark i baken-Tess färgpreferenser framstår som gråskaliga.
Jag hade till och med en livs levande rosa manlig accessoar!
