Träningskläder på Stadium

Idag gick jag till Stadium för att köpa baddräkt. Jag kom ut med lite annat (och en baddräkt).

Shopping

Det ligger tre ”20%-rabatt”-checkar från Stadium i min väska. Eller låg. De låg där bara för att. Just in case, liksom. Just in case jag råkade få syn på något ovärderligt när jag råkade kliva in i en Stadiumbutik.

Idag råkade jag inte besöka Stadium. Det var faktiskt planerat. Planerat var också att köpa en baddräkt. Planerat var inte att köpa två träningströjor och en löparjacka. Det bara råkade bli så. Plaggen passade bra med mina rabattcheckar. Och som tjej resonerar jag som så att jag faktiskt sparat pengar på att köpa det jag köpte. De två tröjorna var dessutom på REA. Så med REA-avdraget plus 20% rabatt har jag sparat skitmycket pengar och är två träningströjor rikare. Det förstår väl vem som helst. Ja, alla utom Grabben då. Han förstår inte den logiken alls. Men så är han ingenjör också. De förstår inte logiskt tjejshoppartänkande.

Hur som helst. Det var en baddräkt jag skulle ha. Och en baddräkt fick jag. Ja, om jag betalade för den alltså. Jag kollade runt bland alla Speedos och Nikes men valde en SOC för 199 kronor (minus 20% rabatt). Jag behöver en baddräkt. Jag ska nämligen lära mig crawla. Jag offrar min badhusbacillnojja för träningens skull. Lite plåster och piss i vattnet har ingen dött av.

Jag ska lära mig crawla.
Man gör väl nåt sånt’ här?

Jag ser fram emot crawlandet – men inte att visa mig i baddräkt. Simbaddräkter med klassisk simskärning är inga smickrande saker. Men jag har inget val. Att lära mig crawla i knallgul halterneckbikini känns inte som ett professionellt alternativ.

Jävligt snygg i baddräkt…

På Stadium hittade jag enkla men snygga funktionströjor från Nike. Förut 299. Nu 199. Minus 20% rabatt också. De fanns i rött/vitt och svart/vitt. Jag visste inte vilken jag skulle köpa så jag köpte bägge två. Nu när jag känner att jag faktiskt har rätt så många schyssta träningströjor kanske jag kan kassera några av mina gamla…

En svart tröja.
Och en röd tröja.
Om man inte kan välja köper man båda.

Och så var det den där löparjackan. Jag har länge fundera på att fylla på löparjacksförrådet. I dagsläget har jag bara två stycken. En vit som jag haft i några år, och en neongul som jag bara använder när det är mörkt. Och så har jag en tredje som jag kan ha när jag gått ner fem kilo till. Jag har rätt mycket kläder jag kan ha när jag gått ner fem kilo faktiskt… den nya löparjackan ska hjälpa mig dit. Dessutom är den snygg, och så var den billig. 349 kronor minus 20% rabatt. Löparjackorna från Nike & Co är snäppet vassare men mer än dubbelt så dyra.

Löparjackan är viktigaste höstplagget alla kategorier!

>

Växjö Marathon

Att springa eller inte springa, det är inte frågan. Frågan är när det ska springas.

Direktrapport från resonemang i Pumas huvud

Den 18 oktober kan man betala för att springa 42 kilometer i Växjö. Det är Växjö marathon. Jag kan tänka mig att betala för att springa 8 varv på den 5-kilometer som påbjuds loppet. Men jag har noll lust att springa långpass inför loppet. Jag har inte sprungit ett riktigt långpass sedan mitten av maj. Jag vill hellre löpträna med pulstoppar och fartökningar. Jobba på att bli snabbare på 10 km.

Hade det varit något annat marathon den 18 oktober hade jag inte varit så intresserad. Men nu råkar jag tycka om flervarvsbanor (mentalt sett känns det inte så långt) och jag vill springa Växjö bara därför. 8 varv är dessutom en perfekt siffra. Varken för få eller för många varv.

Dock skulle jag kunna hitta vilken annan 5-kilometrare som helst och springa mitt eget marathon när jag vill. Slå ihop det med långpasset liksom. Göra en och samma grej av det. Då slipper jag det långpasstråkeri jag just nu upplever, men uppnår också den härliga självförtroendehöjdaren som kommer på köpet med ett marathon. Att det är totalt oförnuftigt skiter jag i. Det var inte förnuftigt att springa 24 timmar heller. Det är egentligen inte förnuftigt att springa något som helst ultralopp.

Hur ska jag göra? Jag vet! Jag ska testträna långpassmarathon på egen kilometerbana. Jag ska bara hitta en tid som passar. Det är ont om lediga helgdagar fram till Växjöstart. I och för sig skulle en fredagskväll också fungera. Efter mitt 42 kilometers testpass ska jag utvärdera min nya ståndpunkt inför Växjö Marathon.>

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!