Träningsglädje

Ni som vill springa på en sandstrand: åk till Östra stranden i Halmstad. Den är platt och löparvänlig.

Sådant man drömmer om?

Ett födelsedagsfirande satte stopp för debuten i Laholmsloppet så jag och Grabben fick ta till plan B. Eftersom solen för en gångs skull sken så blev det passande nog löpning på stranden.

Det blev Östra stranden istället för Tylösand. Tylösand är den mysigare och finare av de två, men Östra passar bättre för löpning. Den är i stort sett platt och för det mesta med blöt och ganska kompakt sand. Men det sög ordentligt i benen ändå. Vi tänkte springa 25 minuter ”bort” och 25 minuter tillbaka men jag var tvungen att ta en paus i mitten. Det var ju tokjobbigt! Jobbigt på ett helt annat sätt än att springa t.ex. halvmarathon.

Först Grabben..

…sedan jag.

Hade omgivningarna bara varit lite annorlunda, typ turkost vatten, lite palmer och ett avslutande dopp i 25-gradigt vatten – ja då hade dagens löpning varit en riktig dröm. Men idag var jag mer än nöjd med strandlöpning och lite solsken. Det har kommit nästan 20 cm regn här den senaste veckan…

Efter träningen på Östra åkte vi och duschade på SATS. Sedan var det dags för after beach på Tylösand med bästa coverbandet Du & Jag (fast kanske, kanske är Marmeladarna lite bättre ändå?).

After beach i solsken på Tylösand

>

Det känns ofta som att det är de gamla vanliga fitnessprofilerna som tragglar runt med sina tips och trix i media. Men så kör DN med Hanna Marcolin och det känns som en frisk fläkt – även om konceptet är gammalt och uttjatat: hur man tränar hemma på semestern. Att läsa en sådan artikel känns lika banbrytande som att läsa kom igång-artiklar efter nyår. Artikeln får plus för lite roliga bilder i äkta stugmiljö (även om pilatesbollar inte hör till inredningen i en typisk svensk sommarstuga). Och så har hon ganska vettiga svar i en chatt där moderatorn verkar ha valt ut ganska intressanta frågor – även om de gamla vanliga ”va, går det inte att punktförbränna?” eller ”är det bäst att träna innan frukost?” alltid dyker upp.

Bilden är snodd från DN:s Cilla Eklundh.

(Nästa vecka kan man läsa artikeln ”Så tränar du i skogen”. Låter intressant! Men det brukar rubriker alltid göra…)

>

Det börjar så sakta gå upp för mig vad jag har gett mig in på.

Totalpuckat

24-timmarsloppet i Hallsberg är snart verklighet. Jag har precis insett det knäppa i det hela.

Det knäppa är inte att jag ska springa i 24 timmar. Det har jag nämligen inga planer på att göra. Mitt mål är att hålla igång under 24 timmar – och inte sova.

Det knäppa är att jag kommer vara ute och ”hålla igång” klockan 23 på kvällen, klockan 01 på natten och klockan 05 på morgonen. Jag har precis insett är att det är sjukt kallt på natten och den tidiga morgonkvisten. Bara några enstaka plusgrader om det inte kommer något tropiskt väderfenomen och invaderar Hallsberg nästa fredag. Sådan tur räknar jag inte med. Istället ska jag leta upp vantar och mössor. Jag packade nämligen inte särskilt strategiskt när jag lämnade Stockholm och tänkte inte på att jag inte skulle komma hem igen innan Hallsberg. Jag har bara t-shirts med mig. Jag måste shoppa!

Jag räknar inte med att butikerna ska sälja vantar och mössor just nu. Men så gick jag förbi detta skyltfönster. Mitt i hetaste (hrm) juli tycker butiken Brothers (eller något liknande) att det är höst. Äntligen! Ni som precis går på sommarsemester är med andra ord för sent ute – enligt butiken. Undrar om de har några vinterkläder jag kan springa i?

Äntligen höst?
Nej tack!
Vi har inte fått någon sommarvärme än.

Jag var nyss ute och kände på kylan. Klockan var 23.00 och det var kallt. Kallt och ruggigt. I sådant väder ska jag vara ute och springa. Inte i en timme eller så. Nej i ett helt jäkla dygn. Snacka om att immunförsvaret kommer tokkollapsa och att jag kommer få världens förkylning. Men när det gäller galenskaper som 24-timmarslöpning är det värt det. Att springa i ett dygn placerar sig rätt högt på meritlistan med tokerier. Förmodligen kommer jag inte att hålla med mig själv klockan 05 på lördag morgon.>