Träningsglädje

…på minigolf!

Dagen före dagen

Jag har en alldeles lagom skön träningsvärk i baksida lår som jag hoppas kulminerar imorgon för att vara helt borta till 24-timmarsstarten på fredag. Likaså i tricepsen. Men den skiter jag i. Det är inte tricepsen jag springer med.

Dagen har varit lugn med äventyrgolfsspel på Punsch i Tylösand. Jag är för jäkla dålig på minigolf och har därför desto fler anledningar att ta mig dit för fler trevliga besök och öva.

På det hela stora känns det bra inför fredag. Jag har inte laddat upp det minsta men tror inte heller att jag kan ladda upp på något vettigt sätt. För loppet är inte vettigt. Men det skiter jag också i. Jag ska bara komma ihåg att köpa skoskavsplåster.

För övrigt har jag blivit inspirerad av min benträningsvärk. Så fort jag bara återhämtat mig från Hallsberg ska jag knåpa ihop ett kul benträningsprogram och så ska jag köra det på regelbunden basis inför kommande skidäsong. Benträning är faktiskt kul. Det är bara det att det är så svårt att gå dagen efter…>

Stora löpardagens alla stationer har avverkats i grandios stil, med bara två små missöden: Christian Olssons krossade OS-drömmar och Sanna Kallurs ickemedverkan på DN-galan.

Morgonjogg

Planen att morgonjogga 7 km klockan 8 gick i stöpet när en sömndrucken Puma bestämde sig för att snooza sig fram ända till efter 9. Klockan 9.40 kom jag till slut iväg och joggade bortåt en ganska tråkig lands- och cykelväg för att vända hemåt efter 3.5 km. I lurarna hade jag Täppas Fågelberg och Ring P1 som senare övergick till att bli ett pratprogram med Denise Rudberg i P3. Oh what a morning! Försökte prata med några morgonslöa hästar i en hage men de ville inte prata med mig. Kom hem 10.20 och försökte väcka Grabben så att vi kunde få i oss frukost i tid för att klara av lunchintervallerna.

Intervallöpning

I april sprang jag 400-metersintervaller på tartanbana i 4.55-tempo. Inte så imponerande när man jämför med er andra – men då åtnjuter ni andra fördelar (som att väga ett par tiotals kilo mindre).

Idag sprang jag 400-metersintervaller på tartanbana i under 4.40-tempo. Haha – give it to me baby! Det är fortfarande inte så imponerande när man jämför med er andra – men det går framåt. Och det även efter en jogg på 7 km några timmar tidigare. Nu visade det sig i och för sig att orken tröt efter 5 intervaller, men ändå. Vi körde 5 x 400 meter i ungefär 4.40-tempo med 2 minuters gåvila och sedan 1 x 300 meter, 1 x 200 meter och 1 x 100 meter – de sista med högre och högre hastighet (som sig bör eftersom intervallerna var kortare).

Gym och pump!

Efter intervallerna hade jag dryga 2 timmar till nästa pass. Lite energipåfyllning satt fint när vi lunchade på baguettliknande macka med lax och en Cola Zero på överfyllt fik.

Medan Grabben stack iväg på långpass (8 varv på 3-kilometersslingan) testade jag ett nytt gym: Form Friskvård. Jag hade tänkt mig en pumpklass och en stationsträningsklass men eftersom den sista klassen låg för sent för att hinna hem till DN-galan blev det 60 minuter pump och 45 minuters konditionsträning i gymmet: 15 minuter intervaller på gammal spinningcykel + 15 minuter intervaller på crosstrainer + 15 minuter intervaller på en annan typ av cykel (+ 15 minuter coreträning).

Framför konditionsmaskinerna hängde stora TV-skärmar (som på de flesta andra gym) som de allra flesta visade den engelska versionen av ”Se bra ut naken” med fokus på stora bröst. Vi var med andra ord ett gäng tjejer, killar, damer och gubbar som inte hade annat för oss än att glo på skärmar med bröst i megasize som visades upp fritt hängande på löpande band. Halmstadbloggerskan Minna (som jag inte känner, men som jag upptäckte eftersom jag spottade den sporadiskt träningsbloggande Glitzy i sällskap med Halmstadbloggerskan häromdagen) som tränade på gymmet i rosa outfit med tillhörande rosa IPod verkade inte alltför förtjust i utsikten på TV:n…

På pumpen glodde jag inte på någon annan än mig själv. Visst kastade jag vissa blickar på den snyggt vältränade tjejen långt till vänster som gick otroligt långt ner i benböjen trots megatyngd på axlarna – och som höll lika fin teknik och djup hela tiden ut. För egen del blir jag trött i benen ganska snabbt. Passet var okej. Inget som kommer gå till världshistorien men det satt ändå där det skulle.

Toppingen

När pumpen var slut var min träningsdag till ända. Nästan. Jag hade ju fortfarande toppingen på kakan kvar: DN-galan. Det var trevligt att se ett soligt Stockholm och många världsnamn, men på det stora hela var det en halvtråkig DN-gala. Alldeles för få löpgrenar…

Men, hur känns det då?

Kroppen känns bra efter dagens idrottsliga utövande. Jag känner mig oförskämt pigg och fräsch på alla sätt och vis. Sådana här dagar kan jag tänka mig fler av. Jag har tränat och vilat och tränat och vilat och tränat lite igen.

Under mitt gymkonditionerande kom jag till några slutsatser: löpning måste vara den bästa motionsformen man kan tänka sig. Speciellt löpning i terräng och intervallöpning på bana. Det är utmanande på helt olika sätt, men attans vad roligt!>

Imorgon smäller det. Ja kanske inte lika mycket som fyrverkeriet i Trollhättan igår, men lite i alla fall.

Tisdagsplaner

Imorgon tänkte jag och Grabben åka till Österlen och spana in det som sägs vara så vackert. Men planerna har blivit omkullkastade. Det är DN-galan på kvällen och eftersom Grabben missade Golden Leaguetävlingen förra veckan så prioriteras friidrotten imorgon kväll. För Grabben är friidrotten helig. Österlen får därför vänta lite. Jag planerar göra hela dagen till en träningsdag med friidrotten som kronan på verket!

Jag har kollat av de flesta gymmen i Halmstad och det ser ganska tunt ut på gruppträningsfronten p.g.a. sommarscheman. Men jag ska försöka testa på gymmet Form som ligger mitt på Storgatan i Halmstad (annars får jag ta till plan B och SATS).

Eftersom jag gillar att planera och dessutom tänker göra detta till min alldeles egna dag vill jag att den ser ut såhär:

08.00: Morgonjogg, 7km
12.00: Medellånga intervaller på bana eller rak, platt asfalt.
16.30: Body Pump
17.30: Power cirkel

Träningsdagen ligger extra lägligt i tid då vi varit på underbara restaurangen Pio ikväll. Jag är en väldigt kräsen person vad gäller restauranger (jag vill ha hela upplevelsen – inklusive service, stämning och dukning – inte bara bra mat) och hittills finns det bara två ställen som har varit riktigt minnesvärda (och som jag gärna besöker om och om igen): Twins i Åre och Pio i Halmstad. Det finns många andra ställen som är bra, men de faller liksom i glömska…

>