De vackraste dagarna kan vara de riktigt kalla; då får man ta skydd för kylan och cykla mycket uppförsbackar för att hålla värmen. Går det uppför så går det nedför och det är det som är det luriga med vintercykling; fartvinden gör det extra kallt.

Pappa var serviceman efter frukost och fixade luriga växlar. Jag klädde på mig i tre ordentliga lager med underställ; flossad tröja för vintercykling och ett tredje lager som också det har flossad insida men även vindavvisande skydd. Även om det inte blåste nämnvärt idag så tar man alltid vind på cykeln; ju snabbare det går desto kallare i och med köldeffekten.

Mina Siberian gloves från Craft Sportswear är perfekt i kyla; jag har aldrig frusit om händerna på cykeln. Inte heller idag när det var någonstans mellan 10-15 minusgrader i stillastående. Däremot var det första gången jag kände lite i tårna trots vinterskor och booties i neopren. Lager på lager funkar även på fötterna och dubbla skoskydd kan vara värt riktigt kalla dagar som dessa.

Idag frös jag om låren; inte när jag trampade men däremot i de långa, långa utförslöporna där jag absolut inte ville ha mer fart. Har ni dessutom hållt handen på en cykelram i många minusgrader? När man tar in en sådan i husvärmen så blir det som ett osynligt moln med kallgrader som kommer in.

På huvudet har jag mössa och hjälm; mössan drog jag ner långt ner i pannan – att cykla i kallgrader med bar panna är faktiskt en fruktansvärd upplevelse. Många cyklar med buff men jag väljer gärna bort det; jag upplever att buff blir fuktig och snarare kyler än värmer.

Dessutom; glasögonen. Lika viktigt på vintern som på sommaren. Jag använder alltid fotokromatiska från Bliz när jag cyklar – eftersom linsen justerar sig själv beroende på ljus. En bra grej när man växlar mellan starkt solljus och mörk, tung skugga.

Jag var ute på små skogsvägar och tog sikte på Hundtjärnarna; en väg som bara går uppför åt ena hållet eftersom tjärnarna ligger på ett berg. På vägen hem gick det som sagt nästan bara nedför… jag höll inte koll på klockan så noga men skänkte några tankar till de som cyklar 30 mil runt Vättern idag.

Såhär fantastiskt vackert men smällkallt var det under dagens pass:

Fler blogginlägg om vintercykling:

> Cykelcross före jul

> Vintercykling och Vintervättern

> Vintercykla med dubbdäck

> Vintercykling i Åre

> Så jävla såld på vintercykling

En sak jag verkligen ser fram emot i vinter är vintercykling. Att snart få byta däck på min cyclocross till mina dubbdäck (såhär ser de ut – de har sjukt bra fäste!) och ge mig av i mörkret och mot tystnaden. Jag minns när jag körde en sväng en riktigt kall decemberkväll förra året – det var så otroligt mysigt.

Att klä sig för cykling på höst och vinter är lite klurigt eftersom det finns en del fartvind att ta hänsyn till. Ändå har jag nog aldrig varit ute och cyklat och känt att jag frusit!

Jag har hittills alltid bara haft ett lager på benen när jag cyklat på vintern: Craft bib storm tights. Så. himla. bra! Jag hade bara ett lager även när jag cyklade i -17 eller vad det var, den där decemberkvällen jag nämnde ovan.

Inför den här vintern så har jag också Craft Belle tights; de känns varma och bra och har lite olika materialval på benen beroende på var man är som mest utsatt för vind.

En grej som jag köpte utan att tveka förra året var ett par vintercykelskor. Ett bra köp; och förmodligen anledningen till varför jag inte fryser om fötterna när jag vintercyklar. Jag sätter också booties över skorna; ett slags vindskydd som gör att fötterna håller sig varma. Jag brukar köra med booties på mina sl-skor också när jag kör min vanliga landsvägscykel (alltså den som det inte går att sätta dubbdäck på) på våren och hösten.

> Lästips: skillnad mellan en landsvägscykel och en cyclocross!

Booties är förresten bra eftersom de är reflexprydda; och reflexer som rör sig långt ner mot marken syns bra i mörkret när du möter eller blir omkörd av bilar.

Upptill brukar jag ha tre lager; och det är understället – plagget jag har närmast kroppen – som jag anpassar beroende på hur kallt det är. Är det superkallt har jag ett varmt underställ i ull på mig. Sedan ett mellanlaget, oftast en höstcykeltröja som är flossad på insidan och med fickor där bak (där jag stoppar kamera och telefon) och sedan hade jag min bästa vinterlöparjacka på mig hela förra vintern.

Är det inte superkallt har jag ett tunnare underställ som är speciellt anpassat för hög puls eftersom det transporterar bort svett; Crafts concept piece. Det är ett favoritunderställ och här har jag bloggat om det: Craft active extreme concept piece! Det är för övrigt samma modell på underställ som Charlotte Kalla designat med eget mönster med vargar som hon pratar om här!

Inför den här vintern har jag utrustat mig med en vintercykeljacka också. Cykelkläder är anpassade efter den position man har på cykeln, så det brukar i allmänhet vara längre ärm (som dessutom är shapead, dvs armarna är lite lätt böjda) och längre baksida eftersom man sitter framåtlutad. Men jag upplever att materialet också är lite annorlunda; lite mer motståndskraftigt mot vind och så – och fler reflexer. Löparjackor känns till exempel smidigare.

Jag vill ha bra grepp om styret när jag cyklar och kör alltid med handskar oavsett säsong. På sommaren: handskar utan fingrar – och på vintern: tjocka handskar gärna som påminner lite om en hummer; där de fyra längsta fingrarna liksom är delade på två.

På vintern är det som bekant mörkt så bra ljus är ett måste. Jag har en pannlampa på hjälmen och en lampa framtill på cykeln, båda från Silva. Jag har testat att köra lampa bara på hjälmen och bara på cykeln men jag gillar båda; jag vill ha ett ljus som bara riktas rakt fram och lite nedåt, så att jag har koll på vägen framför mig – men vill också ha ljus åt det håll som jag kollar.

Vintercykling kan vara något av det bästa jag vet och såhär kan det se ut:

> Såhär vill jag att det ska se ut när jag vintercyklar – DRÖMLANDSKAPET!

> Cykling i Åre i vintras – här har jag en fleecejacka med vindskydd från Marmot överst, och så ser ni hummervantarna!

> Och så vill jag tipsa om Helenas inlägg om hur hon klär sig på hösten när hon cyklar!

Apropå vintercykling så kan man nu cykla Vintervättern – det är världspremiär den 27 december. Det är tyvärr fulltecknat i år men till nästa år utökar man och kommer att erbjuda 250 platser! Hörrni, det är nu det händer – cykling är på väg att bli en året runt-sport på riktigt!

> Här har jag förresten skrivit om cykelbloggar – jag vill fortfarande ha tips på fler!