Vilhelmsdal gårdsmejeri

Österlentips

Österlen är lite som NYC i den bemärkelsen att det finns så väääldigt många tips. Börjar du googla så förstår du. Det finns ofantligt mycket att se. På en sajt (glömt vilken tyvärr) där man kan se caféer, butiker, sevärdheter, ställen att bo på representerade med digitala knappnålar på en karta så myllrar det med knappnålsprickar. Jag blir otroligt stressad av det. Hur ska jag kunna sålla? Hur ska jag veta var jag ska börja? Det blir information overload.

Det där med tips är också så himla olika. Samma tips både sågas och hyllas. Tips är så beroende av allt. Humör, väder, sällskap, tid på året – och personlig smak. Så ett tips: ta tipsen med en nypa salt!

Med det sagt så köpte jag mig Österlentips bok om just Österlentips. För en bit under hundralappen fick jag mig en lagom mängd tips. Vissa håller jag med om, andra inte alls. Jag ska ge er några exempel:

Vattenfallet i Hallamölla. Fint vattenfall men är du ute efter vattenfall så ska du bege dig norrut i Sverige där det dånar ordentligt. Har du sett andra vattenfall skulle inte jag åka omvägen förbi Hallamöllas vattenfall. För en kul utflykt skulle jag istället vandra i Stenshuvud nationalpark (ja, både uppför och nedför berget) inklusive häftiga Knäckbäckhusen. Här finns häftig utsikt och vackra vyer! Samtidigt var den äldre herren från hembygdsgården i Hallamölla så söt och äkta att det gör ont i hjärtat att inte tipsa om vattenfallet…

 

Dalängarna gårdsbutik: Dalängarna gårdsbutik ligger precis intill väg 9 ca 3 km söder om Kivik och har hyllats av Österlentips. Det är kul att ha varit där, mest för att det var så gulligt. Var det wow? Tja… Man vet aldrig riktigt vad man får tag på i en gårdsbutik. Det som finns det finns och det är olika från gång till gång. Det finns oändligt många gårdsbutiker på Österlen, vissa är bemannade och andra är mer av en bänk ute på uppfarten där man lägger sina slantar i en sparbössa eller liknande. Det svåra med gårdsbutiker är att faktiskt köpa något. Jag har extremt svårt för att okynnesshoppa och mat går liksom inte att bevara på ett bra sätt när man roadtrippar! I Dalängarna köpte jag bland annat en flaska äppelmust (riktigt god) som vi fikade på som återhämtning efter löpningen. Inget sparande alltså.

 

Vilhelmsdals gårdsmejeri: Jag åt ostar från Vilhemsdals gårdsmejeri i Tommarp på såväl Kafferosteriet som Badhotellet och ville verkligen köpa med mig lite ostar därifrån. Men tough luck. Hur förvarar man mejeriprodukter i en varm bil? Ska man handla mat på Österlen ska man nog planera för det (om man samtidigt är på roadtrip och ute länge). Bra kylförvaring rekommenderas! På Österlen finns också Ingelsta kalkon och lokala slakterier och många fiskrökerier som kan vara kul att handla från för framtida bruk. Men det var det där med att förvara maten…

 

Eriksgårdens bärbuffé: Strax utanför Sjöbo växer det massor av bär och för 85 spänn slipper du plocka dem själv. Det är bara att lassa på hallon, blåbär, jordgubbar och vinbär från buffén. Du väljer om du vill äta dem som de är eller tillsammans med glass, grädde, maränger eller havreflarn (allra godast!). I mina öron låter bärbuffé som rena himmelriket och jag har nog ätit hallon och blåbär så det stod härliga till men ärligt, det är inte så svårt att få till en egen bärfrossa för rätt mycket mindre pengar. Grejen är den att man (läs: jag) inte tillåter sig att äta hur mycket bär som helst – om man (jag) inte är på bärbuffé. På den här buffén backade jag 2 gånger och lassade på ordentligt med bär. Så kanske, kanske gick de back på mig ändå. På Grabben gick de plus.

 

Buhres fisk: I stort sett alla rekommenderar Buhres fisk i Kivik men jag fattar inte riktigt grejen. Jag åt sill (strömming) på rågbröd men skulle jag köpa med mig fisk så skulle jag göra det i Kåseberga. Nu gjorde jag det aldrig – spara mat, ni vet…

 

För mig är grejen med Österlen att bara vara. Att plocka ut ett eller två tips, men att låta resten komma som det kommer. Att åka genom ett fantastiskt landskap och faktiskt stanna och vända när man passerat den där spännande skylten som pekar mot nya äventyr för att man aldrig hann svänga av när man körde förbi. På Österlen håller man därför hastigheten för man vet aldrig vad som väntar runt hörnet. Ibland är det värt alla stopp, ibland inte. Men vackert – det är det!

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!