Juli kom och gick och har känts som världens längsta månad ungefär. Så lång att jag knappt minns vad jag gjort. Men jag har varit ute mycket. Jag har fått mycket eld och vackra kvällar. Och jag har sprungit mycket och cyklat mycket. Ungefär allt det som jag älskar med sommaren.

Den 1 juli hängde jag vid Fröå tjärn med SUP-bräda, eld, mat och sällskap. Och i mitten av juli sov jag i sovsäck under bar himmel på en fjälltopp i Bydalen. Också med eld, mat och sällskap. Och världens vackraste sol. Men jag gillar ju kontraster också, så min midnattslöpning på Åreskutan i 6 grader, dimma och regn kommer högt på mina fjällupplevelser i sommar (som för övrigt är långt ifrån slut).

Sol, regn och sena kvällar har också dominerat min cykling. Det är något med natten ändå. Ensamheten där ute – och lugnet. Som om världen är bara min. Precis samma känsla som när det blåser, regnar och stormar för då är det inte heller någon annan som är ute. Sådant ger mig lyckopirr i hela kroppen.

Jag har varit i Stockholm också. Druckit bubbel på takbarer och skrattat ikapp med vänner. Jag har levt livets liv helt enkelt.

Dessutom har jag hunnit med att synas i två tidningar; dels med min krönika i SportHälsa som följer med DN och så en intervju om tankar kring kroppen i tidningen Hälsa.

Idag är det augusti och jag har börjat med Stockholmsenlig hajpad frukost på Pom & Flora. Matchalatten med havremjölk var godast. Idag för prick ett år sedan började jag mitt nya jobb i Åre; att göra om ett hotell till fjällens – ja faktiskt kanske hela Sveriges – träningshotell. Det jobbet fortsätter hela tiden. Augusti kommer också att innehålla mer fjäll, mer leriga skor, mer regn, mer eld och förhoppningsvis mer bubbel.

Kommande helg springer jag terräng i norr. Helgen efter det är jag med på Kvinnliga Äventyrares helg i Åre som jag är supertaggad inför. Resten av augusti ska jag njuta skiten ur livet. I träningskläder. I finkläder. Med vatten från fjällbäckar. Med vinglas i en bar. Jag vill ha mycket av allt!

Det är tur att långhelger bara är helger och inte varar för evigt; den här takten skulle aldrig gå att hålla i. Det är som intensiteten i ett femkilometerslopp som råkar vara lika långt som en ultra. Men det är fantastiskt. Jag är singel i stan och det är sommar.

Gårdagskvällen ägnades åt rooftop safari med Katta. Taktrenden har slagit ner som en tacksam sommarflirt med alla Stockholmare och vi hade ambitiösa planer på att hinna med några stycken under kvällen. Vi hann med två; Capital och Tak och fick därmed lämna bland annat Dramatens populära takbar till ett senare tillfälle. Men allt som är bra behöver en fortsättning så jag är nöjd med att vår takbarssafari bara har börjat.

Capital är takbaren på Scandic Continental som ligger vid Centralen. Du kommer hit genom att ta glashissen upp från lobbyn. Jag upplevde klientelet som folkligt och varierande med en mix av Stockholmare på AW och turister från andra städer och länder. Häng här på eftermiddagen, sedan försvinner solen bakom huskanterna!

Capitol takbar. Foto: Bucketlife

Takbaren Tak vid Brunkerbergstorg är kanske den mest hypade takbaren just nu med sitt läge vid hotellen HoBo och At Six. Längtar du efter New York ska du gå hit för en känsla av att vara utomlands. Du kan till och med stå vid kanten och blicka ner mot gatan och se gula taxibilar och föreviga det i ett klassiskt insta moment. När vi var här drack alla Aperol Spritz så då gjorde vi exakt samma. Jämfört med Capitol så var folket yngre och trendigare. Men, var inte Aperol Spritz förra årets dryck?

Takbaren Tak. Foto: Bucketlife

Takbaren Tak. Foto: Bucketlife

När solen gått ner blev det kallt. Takbarerna i Stockholm har sina begränsningar ändå. Vi kom på att vi inte ätit middag och svängde förbi Brillo strax före midnatt för en tryffelpizza; så just Brillo får bli ytterligare ett tips. Alltid öppet och alltid bra för något spontant.

Tidigare på dagen hade jag tagit med Annika på en tur till Saltsjöbaden där jag växte upp. På bästa Sex and the city-manér bjöd jag henne på en guidad tur som innehöll de bästa inslagen från Solsidan. Inklusive Felix Herngren som spelade tennis på de röda banorna vid vattnet nedanför Saltsjöbadens sjukhus som lätt mistas för mer välkända Grand Hotell.

Jag är sällan i Saltsjöbaden numer men det är en pärla på sommaren. Åk dit med picknickkorg och hitta en klippa eller packa strandbagen och häng på det klassiska friluftsbadet som igår såg ut som en scen hämtad från franska rivieran. Eller ät långlunch på sommarrestaurangen Holmen på bryggorna. Här finns också en hel del sportigt att göra; hyr kajaker eller åk till Erstavik och spring i Nackaskogarna.

Vid Saltsjöbadens golfklubb finns ett elljusspår där jag sprungit oändliga antal mil och från vilket jag hittat nya stigar att springa. Här finns också en liten insjö som alltid är varm och som är en populär spot för picknick och utflykter. Någon gång borde jag skriva en guide till Saltsjöbaden men inte just nu – för prick i detta nu sitter jag på min Stockholmsbalkong och skriver en artikel om stiglöpning till Åre. Alla dessa kontraster – jag älskar dem!