Jag uppmärksammades på den här artikeln i SvD och kan inte låta bli att förundras vilket stört samhälle vi lever i. Vi är alla del i orsaken på ett eller annat sätt. Ett klassiskt ”vad smal och fin du blivit” är lika enkelt att säga som att det är fel att säga. Spiralen tuggar på och den snurrar snabbare och snabbare när ett enda uttalande späs på av ett samhälle som verkar formulera exakt samma budskap.

Vad hände med att må bra? Inget är så nyttigt att äta att vi mår bra av att äta enbart det. Vi blir inte nödvändigtvis hälsosammare ju nyttigare vi äter. Hälsa och välmående går hand i hand och det handlar lika mycket om insida som utsida.

Jag gjorde en intervju med Kalle Wahlström häromveckan och jag kunde ju såklart inte hålla mig utan har redan läckt några saker från den intervjun (som här till exempel). Han säger smarta saker om hälsa och mat också. Jag kommer länka till hela intervjun så snart den är ute men jag kan inte hålla mig. Såhär säger han apropå hälsotrenden:

Jag tycker att det är bra om fler tränar men ett problem är att de som pratar mest och högst om träning är de som har träning som livsstil. De människorna ska man inte härma efter för det är svårt att ha ett liv som bara går ut på träning. Det enda de håller på med är att träna kroppen för att prestera på olika sätt – och då ser de också ut på ett speciellt sätt. Om någon med jättemycket rutor på magen tipsar om sex enkla plankövningar, då tänker man ju att man kommer se ut sådär. Så ser man ut om det enda man håller på med är att se ut just så. Men om du vill ha ett vanligt liv ska du träna efter något annat.

Det är ju så himla enkelt, ändå snurrar vi ihop det för oss. Vi tappar bort hur vi mår och ska prestera till den grad att det gör oss sjuka och stressade och får oss att må dåligt – när det enda vi ville var att må bra.

Hälsa är ingen tävling. Inget som går att prestera i. Hälsan är ärlig och den går inte att lura. När vi försöker blir vi sjuka. Ändå är vi så många som tror att vi kan göra just det; lura, fuska, dra en genväg, slarva. Genom att kompensera dåliga tankar med ännu en grön juice och hoppas på att någon dag så ska det göra mindre ont i själen. Men det fungerar inte så.

På ett annat plan ligger hela arbetslinjen och spökar och boostar de som redan är inne i systemet och skiljer ut de som inte pallar trycket. Det riskerar att skapa ännu ett utanförskap. Och i lönsamheten finns inte utrymme för de som inte passar mallen – de som inte vill, inte kan eller inte förmår att vårda sin kropp som ett verktyg.

Debattkombon arbete och hälsa är inte svart eller vit tycker jag, utan bottnar snarare i en mängd nyanser av grått med vissa saker som är bra och vissa saker som är dåliga men vi är långt från mogna i våra strategier och vårt sätt att jobba med arbetsgivarhälsa – eller samhällshälsa. Framförallt ligger politiken riktigt mycket efter!

Jag tror att hela hälsotrenden är en process som bara är i sin linda men som kommer att utvecklas på väldigt många samhällsekonomiska plan. Som den nationalekonom är jag väldigt intresserad av hela debatten; framförallt på ett ekonomiskt och teoretiskt plan.

På ett individplan tror jag på mer mångfald inom hälsa; att ta ett steg bort från det fysiska och se till helheten. Men samhällsmässigt förstår jag att hälsa måste mätas. Frågan är vilken måttstock som ska gälla – för individen, för företagen och för samhället.

Det är omöjligt att koka ner alla mina tankar om hälsa i ett så kort och endimensionellt inlägg som detta; men jag är nyfiken på att höra dina tankar – framförallt efter att ha läst artikeln i SvD som jag länkar till ovan. Vad tänker du om alltihopa? (Nu är det enklare att kommentera – bocka i ”kom ihåg mig”-knappen så behöver du inte skriva i vem du är jämt)

För mig blir den här bloggen allt viktigare i syftet att visa att hälsa ser ut på så många olika sätt och att hälsa inte ligger i fysiska prestationer. Hälsan bor inombords och framförallt: your health is the platform which your entire life is built upon (citat från Jillian Michaels). Samtidigt är det svårt; mina byggstenar för hälsa är inte detsamma som det du bygger din bästa hälsa på. Tänk om det ändå vore så enkelt!

Här har jag skrivit ner fler tankar på temat hälsa:

> Vältränad?

> Healthy is the new skinny

> Bästa måttet på hälsa!

Lyssna även på podden Träningsglädje TALKS om hälsa och framförallt dessa avsnitt:

– När hälsa går överstyr

– Det sorgliga med hälsotrenden

– Varför är det så svårt med hälsa?

– Är terapi vägen till hälsa?

Min podcast med Charlotte Kalla finns äntligen ute att lyssna på – leta upp podden Träningsglädje TALKS i din podspelare! Jag träffade Charlotte hos Craft Sportswear i deras showroom i Stockholm och under dagen fick hon också ta emot ett bragdguld från Svenska Dagbladet.

Det finns inte så många podcasts med Charlotte Kalla så det var extra roligt att få göra det här samtalet med henne. Jag både tänkte på – och tänkte inte på – att det satt en superstjärna framför mig. I min värld var vi redan bekanta med varandra; vi hade precis ätit bragdguldstårta och jag hade frågat ut henne om hur hon gör med sina skor när hon springer på myr. Mina skor har nämligen en tydlig doft av kärr. Men, det är nog så det ska vara. Charlotte berättade att den där doften av kärr brukar följa med kläderna också och hon tvättar alltid dem separat.

Till skillnad från de andra intervjuerna med Charlotte Kalla så ville jag inte prata så mycket sport och prestation ur en traditionell bemärkelse; jag är mer nyfiken på hur hon tänker. Just motivation och drivkraft går genom en röd tråd genom det här podavsnittet. När du lyssnar på avsnittet får du också höra hennes berättelse bakom den här designen på underställströjan!

På slutet pratar vi om en hel del annat som inte alls rör skidåkning. Bland annat pratar vi film, mat och hur hon inte alls kunde springa på myrarna under det sista träningspasset i Vålådalen.

Jag hoppas du gillar podden med Charlotte Kalla – visst är hon härlig!

Läs mer:

> Direkt efter jag träffat världens bästa längdskidåkare

> För två år sedan frågade jag hur Anna Haag tränar – såhär svarade hon

> Alla avsnitt av podden Träningsglädje TALKS!

Här sitter jag och Charlotte Kalla och spelar in podcast – lyssna på Träningsglädje TALKS! Foto: Katarina Jansson, Bucketlife.se

Jag är överglad. Kanske bästa känslan? Foto: Katarina Jansson, Bucketlife.se

Charlottes design med varghuvuden för Craft Sportswear – underställströjan finns här!

Här får Charlotte äntligen ta emot sitt bragdguld som hon delar med damstafettlaget från OS i Sotchi – visst minns ni stafetten?

Det senaste året har jag anlitats en hel del för att prata om sociala medier och om någon vecka kommer jag prata om sociala mediers påverkan på oss vid ett tillfälle i Åre. Just nu är jag i Borås för att jobba med just sociala medier och strategier för några kunder.

Många pratar om vad som är en bra strategi för sociala medier och nyckeln är att ha ett mål – bara då kan man skapa en vettig plan. Driver man en business, egentligen oavsett bransch, så handlar det inte nödvändigtvis om att ha flest följare överallt – utan att bygga följare som du kan konvertera till att bli kunder. Det är trots allt inte per automatik flest följare som gör huruvida du lyckas bäst med din business – om din business inte går ut på att du får intäkt per fan, följare, gillare och så vidare vilket givetvis också kan vara fallet. ”Det beror på” är världens tråkigaste svar men också det som gäller bäst rent generellt.

När du skapar din plan – din strategi – för sociala medier ska du utgå från vad du vill uppnå. Utifrån vad du vill uppnå kan du definiera din målgrupp, ditt budskap och bestämma vad du ska göra och på vilken plattform.

Eftersom jag inte säljer någon produkt via mina flöden utan enbart fokuserar på att sälja mig själv, så handlar mycket av det jag gör om att bygga bilden av Sara Rönne och att synas på ett sådant sätt som jag själv önskar, utifrån det jag vill förmedla till omvärlden. Det är vad jag tjänar pengar på i slutändan, eftersom företag vill synas ihop med mig och de budskap jag sprider.

En sak som jag tonat ner de senaste åren är negativa åsikter – istället har jag valt att framhäva de positiva. Jag kan tänka gnälliga tankar om till exempel företag som jag inte tycker levererar vad de ska eller personer jag inte förstår mig på. Men jag behöver inte skriva det, för jag tycker inte att tillför varken diskussionen eller världen något. Istället har jag valt att lyfta och sprida positiva tankar och reflektioner, eftersom jag tycker att vi behöver mer av sådant.

Jag kan fortfarande ångra en instagramkommentar jag skrev för länge sedan, där jag skrev en negativ åsikt under en bild som skrev positivt om en upplevelse. Det var så himla onödigt tänker jag nu – just i det sammanhanget tillförde min kommentar absolut ingenting och då kunde jag lika gärna varit tyst.

Bloggen är mitt nav i allting jag gör – ingen annan plattform är viktigare än bloggen. Bloggen är den plattform jag äger mest och som jag har mest kontroll över. Instagram, Facebook, Twitter eller Snapchat kan vilken dag som helst ändra spelreglerna. I bloggen måste jag fortfarande förhålla mig till Googleguden men det är samma lika för ungefär hela internet.

Facebook använder jag som plattform att hänga på med människor som jag träffat i verkligheten – det är min policy för att acceptera och skicka iväg vänförfrågningar. Jag har mina statusuppdateringar inställda på ”public” så att även mina följare (människor jag inte är vän med) kan se dem – och jag är extremt medveten om vad jag postar. Det är relativt sällan jag sprider mina blogginlägg på Facebook och jag använder ofta avföljningsfunktionen. Jag har valt bort att ha en fan page för min blogg eller mitt företag och har istället en grupp som heter ”Vägen till toppform” med idé att samla träningsutmaningar.

Twitter och jag umgås i perioder och det är en oslagbar plattform för nyhetsflöde och omvärldsbevakning. Jordskalv och flygkrascher är exempel på nyheter som jag fått flash om först från Twitter innan någon tidning hunnit publicera. Förutom nyheter så håller jag mig á jour med de senaste inom sociala medier och den digitala världen. Ibland sprider jag mina blogginlägg med captions och indragare som passar för mitt Twitterflöde.

Instagram visar mitt liv som Sara och i slutändan är det Sara som är slutprodukten. Bilderna är en blandning av vad jag gör och budskap jag står bakom. Instagram är en tydligare plattform för min ”body positivism” som är grunden för begreppet träningsglädje eftersom Instagram är en ren bildplattform. Till skillnad från övriga plattformar skriver jag alltid på engelska på Instagram eftersom jag vill vara del av ett större sammanhang. Det senaste kvartalet har Instagram förlorat sin glans – jag gillar Snapchat bättre eftersom det är den nya kanalen för det som är ”behind the scenes”.

Snapchat är så verklighetstroget det kan bli och delar från mitt liv i live-version. Snapchat känns som Instagram så som det var ”förr”. Alla nya plattformar som kommit den senaste tiden handlar mycket om att fokusera på live-formatet och att hålla det ofiltrerat, men i takt med att plattformen mognar och växer så utvecklas också filterperspektiven – och så kommer det en ny ”rå” plattform och så rullar det på i ett omlopp.

Pinterest använder jag för mitt eget nöjes skull. Jag har en hel del bloggbilder som ligger här och snurrar och som repinnas en del men det handlar mest om att bilderna är fina snarare än att de ger trafik för innehållets skull (matbilder är undantaget). Just det sättet att blogga på har inte kommit till Sverige ännu.

LinkedIn lyfter jag fram mina bästa sidor på, och allt som jag gjort och åstadkommit. När jag uppmärksammats för mitt arbete eller mina uppdrag brukar jag sprida det vidare. Här står dörren alltid öppen för nya utmaningar, jag är alltid redo att växa och bli bättre.

Rent generellt har jag över tid gått från att vara ”träningsglädje” till att bli Sara Rönne i sociala medier. Jag heter sararonne på alla mina plattformar och träningsglädje har istället blivit det jag vill personifiera genom vad jag gör. Jag är noga med att vara så mycket den riktiga Sara det går i allt jag visar upp och skriver om och det känns fint att ha fått det bekräftat från samarbetspartners som säger till mig att mitt riktiga jag och det jag som syns i sociala medier faktiskt är en och samma människa. Trovärdighet är det viktigaste jag har och det är trovärdigheten som bygger min inkomst från min närvaro i sociala medier.

Att kunskap och framgång som kunnig inom digital kommunikation och hela konceptet content marketing också har blivit vad man också förknippar mig med är något som hänt i och med att jag jobbat med det vid sidan av bloggen – och så har det blandats samman längs vägen och blivit en rätt så lyckad kombination.

Om jag bara skulle få ge ett enda tips för att göra något bra i sociala medier och av alla plattformar som finns för att bygga ditt personliga varumärke så är det att 1. vara en bra person i verkligheten och 2. vara likadan på dina plattformar så som du är i verkligheten.

Det som gör tipset ovan lite mer komplext handlar snarare om att förstå plattformarnas natur snarare än att du ska framställa dig annorlunda än du är.

En avslutande reflektion utifrån att jag jobbar med min närvaro på plattformarna utifrån att bygga mitt personliga varumärke är att jag aldrig är privat på något ställe. Privat är jag i verkliga livet med de som står mig riktigt nära – men jag är alltid Sara Rönne.

Det här inlägget kom till av att jag läste Lindas tankar om sociala medier. Det vore roligt att läsa hur du tänker – du som läser detta och själv finns på olika konton och har en vision om vad du vill och en plan för hur du ska gå tillväga!