En av de saker jag verkligen ville göra i höst var att åka ut till Stockholms skärgård. I drömmen såg jag framför mig en disig oktoberdag med en rungande höststorm. En bastu med fönster mot havet där vågorna slog mot klipporna och trots att vädret var misär så skulle det vara varmt i hjärtat.

Just nu är jag på väg ut till en skärgårdsö och det är en strålande vacker höstdag. Jag tror det blir ganska så bra det med!

Det kommer bli ett 24 timmar skärgårdsretreat med två före detta kollegor och sist jag träffade dem var en fantastisk vårvinterhelg i Åre. En av dagarna under den helgen var faktiskt en av vintersäsongens allra bästa dagar: vi åkte en pistad offpist till Huså och fick en hisnande färd tillbaka.

Den helgen lärde jag mig också att crawla – 30 minuter tog det och det allra bästa knepet ever är att ändra fokus på att det är svårt till inställningen att det är enkelt.

De drygt 30 timmar jag har spenderat i Stockholm sedan jag kom hit har som vanligt gått i ett: i torsdags kväll träffade jag min kompis Ella för burgarmiddag – och så spelade vi in en pod om vänskap; för varför är det så svårt med vänskap? I fredags morse hade jag ett tidigt morgonmöte med Metro och sedan jobbade jag lite och fixade fransarna på lunchen. På eftermiddagen kom Annika förbi och vi tog ett promenadvarv runt Kungsholmen och när det blev kväll hade jag samlat ihop nästan 30 000 steg.

Och nu är det lördag morgon och jag är på väg mot havet. Vad gör du idag?

Jag är uppvuxen vid havet – här i Saltsjöbaden i Nacka utanför Stockholm