Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
”Jag heter Josephine, är 34 år, en vanlig människa som bor i förorten med min familj och som precis som alla andra försöker få mitt liv att gå ihop. Eller om man ska tro Katrin Zytomierska så är jag ”en best, en överviktig brud som är osminkad med stripigt hår och svettiga kläder.”
Orsaken till detta är att jag för ett år sedan ställde upp på bild i en kampanj för SATS. Jag insåg att det inte var någon fashion styling som det skulle vara tal om men det var okej för mig. Att jag var i sämre form än på över tio år var också okej för jag hade mina skäl till det.
Jag tänkte att det är bra att andra kan se att det är okej och att man kan komma igång med träningen igen även efter ett uppehåll. Jag kunde inte föreställa mig att det skulle göra mig till måltavla för verbal spya från en bloggare som jag knappt vet vem det är, än mindre har något otalt med. Eller att det finns företag som Finest som tjänar sina pengar på att ge personer som denna utrymme.
Jag är ingen samhällsdebattör, jag har ingen blogg eller tidning eller annan medial plattform där jag kan försvara mig mot det angrepp som har riktats mot mig. För det är ett personligt påhopp på en privatperson i sin renaste form, inget annat. Och spekulationerna och analyserna som detta påhopp har genererat är många. Är jag fet, är jag osund, mullig eller ”normal”? Är jag stark eller svag, har jag gått ner trettio kilo, eller kanske upp? Vet jag ens hur man tränar eller lallar jag mest bara omkring bland maskiner och hantlar? Är det eller är det inte okej att se ut som jag? Jag tycker det är jättejobbigt och jag känner mig oerhört utsatt, en rätt rimlig reaktion.”
Resten från Josephine finns på Resumé.