Sponsring på bloggar

Sponsring pÃ¥ bloggar är ett intressant ämne sÃ¥ lÃ¥t oss prata om det en stund i det här inlägget. Att sponsring förekommer pÃ¥ min blogg ser du i fliken uppe i menyn. Där stÃ¥r ocksÃ¥ varför – och vilka varumärken du mer frekvent ser pÃ¥ den här bloggen eftersom jag har valt att samarbeta med dem. De är sponsorer av en anledning: jag gillar mÃ¥nga av deras produkter och tjänster och jag rekommenderar dem gärna vidare av nyss nämnda skäl.

Det finns några aspekter med sponsring på bloggar jag tycker är extra intressanta. Här är ett urval:

1.

Vi reagerar ibland pÃ¥ pr riktat mot bloggar. Typ när nÃ¥gon gÃ¥r pÃ¥ ett frukostevent eller fÃ¥r testa en produkt eller sÃ¥. När har vi reagerat pÃ¥ all pr som bedrivs mot redaktionell press? Tror vi inte att det händer? Tänk om. Kanske är det än mer befogat att läsa redaktionella medier mer källkritiskt. PÃ¥ en blogg är det en person som sett ur ett förtroendeperspektiv ansvarar för sina Ã¥sikter och rekommendationer. PÃ¥ en tidning finns det en ansvarig utgivare, chefredaktör, redaktör och allt det där – men det som förekommer i tidningen behöver inte försvaras eller argumenteras för rent personligt. Dessutom kan jag nästan garantera att en redaktion är utsatt för lÃ¥ngt mycket mer pr-utskick och liknande än en blogg.

2.

Det viktigaste en bloggare har är förtroende (enligt min åsikt). Det du får när du läser en blogg är en persons åsikter och aktiva val. Vad personen gör eller vad den tycker. En blogg är ingen objektiv redogörelse för ett visst ämne. Du läser bloggar du gillar av en orsak. För att du gillar personen? För att du gillar det den tycker och tänker? För att du gillar något annat med den personens blogg. Notera den röda tråden: ordet gilla. Du är intresserad av personen och vad han eller hon tycker om sådant som han eller hon gillar (och ibland inte gillar). Just därför finns det undersökningar som hävdar att man har större förtroende för digitala vänner än redaktionella medier.

3.

En snabbanalys visar att olika bloggare gillar olika varumärken olika mycket. Precis som vem som helst. Lofsan gillar Röhnisch och Jessica gillar Nike. Till exempel. Det förekommer andra varumärken ocksÃ¥, sÃ¥klart, men det finns en tydlig konsekvens. Jag upplever det som att efter en mognadsprocess (för min del har det varit en kombination av att jag testat mÃ¥nga varumärken pÃ¥ marknaden och att jag bloggat väldigt länge) sÃ¥ gör man ett ställningstagande och man hittar sina favoriter och sÃ¥ hÃ¥ller man fast vi dem. Att vi gillar olika är ingen nyhet! Alla varumärken (och varumärkens produkter) kan vara olika bra beroende pÃ¥ olika personers preferenser. Ett varumärke är inte bra pÃ¥ bekostnad av nÃ¥got annat. Men jag tror att extremt fÃ¥ bloggare skulle säga att de gillar nÃ¥got de inte gillar. Detta kan förekomma hos bloggrookiesar – men man inser snart grejen vad gäller förtroende och allt det där. Gratis är gott men inte pÃ¥ bekostnad av förtroende.

 

Vecka 4

Förra veckans mÃ¥l bestod i detta. Det blev sÃ¥väl intensiva konditionspass som rörlighet – men bara 1 pass funktionell styrka. Fullt godkänt ändÃ¥, sÃ¥ jag tar med mig positiva tankar med mig in i nästa vecka. Den spenderas pÃ¥ hemmaplan och i träningsväg ser den ut sÃ¥här:

MÃ¥ndag:

Någon form av morgonträning

Core och rörlighet på kvällen

Tisdag:

Intervaller på morgonen (veckans största utmaning?)

Styrka på lunchen eller kvällen

Onsdag:

Lugn morgonjogg ftw!

Torsdag:

Boxning på morgonen

PT-träning på lunchen

Fredag:

Rörlighet eller något lågintensivt på eftermiddagen

Helgen:

Styrketräning och intervaller

Årets första långpass

Annika bjöd in till långpass i morse och jag velade länge. Hade planerat in årets första långpass i kalendern men kunde ändå liksom inte bestämma mig. Insåg efter ett tag att om jag inte springer det nu med Annika så kommer jag inte att springa det alls. Så jag masade mig upp ur sängen med 30 minuter till godo innan vi skulle mötas upp på tunnelbanan och taggade till. Letade efter varm saft att fylla vätskeryggan med men hittade ingen så det fick bli sportdryck. Hade inte riktigt tid med frukost så jag åter en brownie bar från Pulsin (finns på Bodystore bland annat), drog på mig kläder och mössa och stack iväg.

Jag gissar att vi sprang runt 13 km varav de flesta sprangs pÃ¥ fina gÃ¥ngvägar pÃ¥ DjurgÃ¥rden. Det var fullt med söndagsflanerare som njöt av gnistrande snö, sol och knallblÃ¥ himmel och runt -5 grader. Hela rundan var en enda lÃ¥ng ”kodak moment” och det var väldigt fint och sÃ¥ – men jag började känna mig lite lÃ¥g pÃ¥ energi efter halva rundan trots ett bekvämt tempo. Inte sÃ¥ konstigt – upp till 7 km är just de distanser jag sprungit sedan min halvmara i Valencia i höstas. Nu är det alltsÃ¥ hög tid att börja träna upp mig inför alla löparäventyr i vÃ¥r och sommar. Det är inga konstigheter egentligen. Muskler, senor, ligament är vana vid lÃ¥ngtidsarbete pÃ¥ olika sätt sedan förut (tack för det kroppen) – men jag skulle vilja bli bättre pÃ¥ det där med energiförsörjning. Att fÃ¥ kroppen att använda fett som energikälla är nÃ¥got man mÃ¥ste träna sig till och det är okej om det känns jobbigt. Att ”train low compete high” känns därför lite enklare att köra ensam – i grupp är det ju en fart som gäller och det där är svÃ¥rt tycker jag som kan pendla väldigt mycket upp och ner under en lÃ¥ngkörare.

God bar frÃ¥n Pulsin’

Fint på Djurgården

Bra med vätskerygga – min kommer frÃ¥n Camelbak och är ett köp frÃ¥n NYC för nÃ¥gra Ã¥r sedan

Vi hittade Pilla på bussen!

 

metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!