Träningsglädje

Det var med nöd och näppe som jag blev insläppt på Sportlife City i Göteborg. Jag har Klubb Sverigekort genom mitt gym i Halmstad men sedan i maj är Sportlife inte längre medlem i Klubb Sverige.

Det var väl själva fan, tänkte jag först.

Sedan tänkte jag att det inte spelar så stor roll, jag har under hela våren besökt Sportlife vid ett tillfälle. Ett!

Någonstans där hemma har jag kvar ett presentkort på ett 10-klippkort och om jag bara hittar det och löser in det så kommer jag kunna träna på Sportlife i 5 års tid med tanke på min tidigare Sportlifebesökarfrekvens.

Träningen gick rätt sÃ¥ dÃ¥ligt. Jag mÃ¥ste slänga mina vita träningströjor. Jag avskyr att träna i vita tröjor som är för korta. Aldrig känner jag mig sÃ¥ tjock som dÃ¥! Och sÃ¥ mÃ¥ste jag raka benen…

Jag brände av 20 minuters intervallande på crosstrainer och så 6 tunga set biceps, 3 set tunga rygg och så lite magövningar. Rätt så ofokuserat pass alltså.

Nu sitter jag på McDonalds och laddar om. Det var det närmsta stället jag kunde komma på som har gratis wifi. På vägen hit köpte jag ett par vita Keds och snart ska jag på yoga under bar himmel med sköna träningsvänner. På vägen hem till Halmstad ska jag dessutom hylla sommarsolståndet. Denna måndag är nog rätt bra ändå!

Accept the challenges so that you may feel the exhilaration of victory.

/George S Patton

Hammarbybacken en tyst och solig morgon i maj

Det är mitten av juni och mina 10 veckor till toppform har ebbat ut. Toppformen ligger fortfarande framför mig. Därmed inte sagt att jag inte är i form. Därmed inte sagt att jag är missnöjd. Men det kunde ha varit lite bättre.

En del saker vet man med sig om sig själv. Andra saker lär man sig på vägen. Och så finns det insikter man aldrig kommer förstå eller ta till sig.

Det har blivit tydligt för mig hur jag tröttnar på långa projekt. Liksom resten av mig så vill jag ha ombyte och variation och ett målsättning långt fram försvinner in i den framtid det befinner sig i. Det finns så mycket annat kul på vägen som pockar på min uppmärksamhet.

Med tanke pÃ¥ den insikten är jag galet nöjd med mitt 30-milsprojekt som levde under april. En mÃ¥nad är lÃ¥ng tid i min värld. Med tanke pÃ¥ den insikten är det inte förvÃ¥nande att jag kroknade pÃ¥ mitt 10 veckor till toppformsprojekt. Det var inte mÃ¥lsättningen som var dÃ¥lig – det var sättet det genomfördes pÃ¥. Jag skulle delat upp det i mindre projekt, i mindre utmaningar och framförallt fler.

De dagar som gått har gått men de dagar som kommer är förmodligen fler. Jag går mot nya mål. Varje dag är en ny början till att bli den jag vill vara och det jag vill göra.