Träningsglädje

Jag har äntligen en vecka med typ inga ”åtaganden” – jag minns knappt när det hände senast. Det är rätt lugnt både på jobb- och privatlivsfronten. Himla härligt! Så, jag ska se till att unna mig mycket träning den här veckan.

Idag blev det – förutom yogan på lunchen – också en coreklass och en fantastisk cykelklass efter jobbet. Jessica Clarén drar full cykelsal redan efter 1 veckas instruerande och det är kul att se! Vi körde med pulssystem vilket är ett grymt redskap. Förutom känslan i kroppen får man också svart på vitt om allt det man tror stämmer faktiskt gör det på riktigt. Visst, det finns många faktorer som kan göra att pulsen på skärmen spökar – men använder man pulssystem på ett konsekvent sätt lär man sig efter hand. Väldigt finurligt.

Jag var sjukt taggad idag. På 3 extensiva intervaller á 3 minuter stycket – och sedan på den där 10-minutraren där vi skulle upp till tröskelpuls och sedan ner till 65% igen så många gånger vi kunde. Jag såg ivern på skärmen direkt. Pulsen studsade upp och ner som en jojo och jag hade bra flyt i hela kroppen. Bra känsla. Jag kände mig stark under alla intervallerna och jobbade med kroppen på ett besynnerligt härligt sätt. Ni vet, när man känner att man är trött men att det ändå flyter på. Man är liksom ett med klassen. Jag misstänker att grym musik och en cykel långt fram gjorde sitt till.

Det där med att vara långt fram i salen ger mig bra ”känsla” och det är något jag har kommit på i efterhand. Jag var långt fram på en styrketräningsklass förra veckan och då går det inte att fuska. Är jag långt bak så fuskar jag av ren lathet. Utfallen blir inte så djupa och det mesta blir lite mer slarvigt. Dumt, för det drabbar ju ingen annan än en själv! Är jag långt fram så kan jag dra nytta av instruktörens energi – och det finns ofta en hel del av den valutan. Särskilt om man går på just Jessicas klasser…

Jag känner mig grymt nöjd med dagens unnande. Och nu när jag kollar i kalendern ser jag att jag har en deadline på en stor artikel till en bröllopstidning i veckan. Typiskt. Men det blir helt klart mycket mer unnande i veckan!

Det är 44 träningspass kvar till 2012 – kul att vi är många som kör #50challenge (använd den hashtaggen om ni twittrar så kan jag följa er)!

Lila är min nya färg! Lila jacka från Peak Performance. Lila Nike Free TR Fit. Lila väska från Nike och så en shoppingväska från Blueberry Lifestyle som är en superlila butik.

På träningen blev det gult. Gul träningströja från Etirel och gul cykeljacka från Craft.

Yogastudion Atmayoti på Norrtullsgatan 11 i Stockholm bjöd in till gratis lunchklass så jag tog med mig Nilla och gick dit. Bra yogastudios växer inte på träd i Stockholm och jag letar fortfarande efter studion med stort S. Atmayoti är helt i klass med både OmYoga och Yogayama vad gäller hur den ser ut och känns. Här finns gott om plats för barnvagnar vilket är superbra om man har barn antar jag. Det har inte jag så just den detaljen fastnade inte på mitt personliga pluskonto.

Det var en helt okej lunchklass idag. Jag störde mig lite på att yogainstruktören kallade sig själv för yogafröken, jag tycker att det kändes förminskande för både henne själv men också för oss som var där. En fröken, liksom? Jag vill inte träna för en fröken. För mig symboliserar inte ordet fröken saker som jag tycker är viktigt, som kvalitet eller kunskap. Men som sagt, högst personligt och individuellt…

Vi utövade Hatha vilket är den yogaform jag gillar allra mest. I Vinyasa är det mer flödande positioner men i Hatha är positionerna mer isolerade. Ashtanga är ju Hatha egentligen (så som jag förstått det) men en förutbestämd sekvens som man alltid gör. Och det blir ju snudd på rutin så de klasserna gillar jag inte. Jag vill ha nytt varje gång. Bikram är också en form av Hatha – och även här med samma sekvens av positioner varenda gång men just Bikramflödet verkar ha gått hem hos mig mer än Ashtangan.

Det här med lunchyoga är lite extra utmanande rent mentalt. Jag hade extremt svårt att stänga av omvärlden och resten av livet eftersom jag visste vad som väntade under eftermiddagen: möten, offerter, mail, jobb. Ja, livet ni vet. Eftersom hjärnan går på högvarv både innan och efter lunchen är det svårt att trycka på pausknappen och göra ”ingenting”. En mer fysisk träningsform passar mig bättre på lunchen. Ju mer min puls går upp desto mer trycks pausknappen ner automatiskt.

Det är för övrigt 46 träningspass kvar till nyår.

Det är mycket vinter och skidåkning på min blogg just nu, trots att jag själv ännu inte åkt en endaste meter. Men OJ vad jag längtar! Alldeles nyss kom det 5:e träningspasset i serien Vägen mot vinterform upp. Den här gången handlar det om konditionsträning och passar för typ alla idrotter, on snow och off snow. Passet är skapat av Sofy, en av mina vänner från bloggen som jag har väldigt mycket respekt för. Hon är rivig, klipsk, omtänksam och dessutom nybliven mamma. Förut tävlade hon i alpint och tränade tillsammans med många av de välkända namn som figurerar i världscupcirkusen just nu. Häftigt!

Sofy åkte Tjejvasan för något år sedan och nu kan du tävla om en plats till just den tävlingen hos mig, Sofy och Åsa – som är riktigt grym på längdskidåkning! För bästa chans till vinst så tävlar du alltså hos oss alla 3…

Tjejvasan 2012 är som bekant fullbokad sedan tidigare. 10 000 deltagare har anmält sig och man stängde anmälan den 7 november. Men, du som vill åka (och det är klart att du vill!) 3 mil genom vackra dalaskogar kan vinna en plats till loppet som går av stapeln den 25 februari. Missa inte den här chansen!

För att vara med och tävlar skickar du in ditt bästa skidåkningsminne till traningsgladje at gmail.com senast nu på fredag, 18 november kl 12.00! Komplettera ditt bidrag med:

Namn:

Personnummer:

Hemadress:

Mailadress:

Klubb: Är du inte medlem i någon klubb placeras man per automatik i axa sports club (vilket är helt gratis).

Har du kört tjejvasan tidigare skickar du med ditt senaste resultat!

Bild från Siljan.se