Det är måndag och allt är på riktigt.

Verkligheten

06.30 ringde telefonen. Ja väckarklockan alltså. Jag snoozade i 10 minuter. Förtjänade det. Sedan var det upp och hoppa och sätta på morgonradion så att jag skulle vakna på riktigt. In och rota i garderoben för att hitta träningskläder och jobbkläder eftersom jag inte är en sådan som är speciellt bra på att förbereda. Klockan 07.00 ställde jag mig vid spisen och stekte på lite lövbiff och gjorde en tomatsallad med fetaost. Inte till frukost, men väl till lunch. När lunchlådan var klar åt jag min före detta vanliga frukost på hallon och keso och två kokta ägg. Och så slog klockan 07.40 och jag satte hörlurarna i öronen och begav mig iväg till jobbet: powerwalkandes över Västerbron.

Nu sitter jag här och har en halv miljon mycket brådskande saker att göra men jag minns knappt vad det var eftersom semestern slog till med dunder och brak. Några mail i inboxen uppdaterar mig om verkligheten. På lunchen tänker jag ändå gå och träna. Det ska bli ryggstyrketräning idag. Och i eftermiddag är det jag som powerwalkar hem igen. Via Systemet: jag ska köpa rosévin och njuta av sommarkvällarna som varar hela augusti och nästan hela september ut. Och ikväll blir det löpning. Mitt inne i city som omväxling till vad som varit under semestern. Förmodligen med backrusher och trapplöpning. Svettigt! Och roligt!

Hur ser er måndag ut?>

Jag är imponerad.

Ni är så jäkla bra allihopa!

Det går ett sus genom mina bloggkontakter just nu. Alla överträffar de sig själva på ett eller annat sätt. Det inspirerar. Inspirerar mig till att faktiskt förstå att ingenting är omöjligt. Ultra-Fredrika springer marathon mellan två konferenser som den naturligaste sak i världen. Funrun gör 10 mil på ett bräde. Klokaste Anna springer 6 mil bara sådär och jag har nyss snackat med Coola Karin som genomfört en väldigt lyckad iron man. Och jag tror det finns fler där ute som gör alldeles väldigt stora saker – och det är så jäkla grymt!>

Värmen har äntligen hittat till Halmstad och jag har tillsammans med övriga Halland tillbringat dagen på Tylösand. Stranden var fullpackad men vi hittade finfina solsäkra platser uppe på en sanddyn med bra utsikt över stranden och vad som försigick där. Jag, som är som ett mjölkpaket med fräknar, brände mig ordentligt så när vi åkte nedcabbat hem på kvällen behövde jag i alla fall inte frysa – huden var stekhet ändå. Väldigt ohälsosamt – don’t try this at home!

Inte en tanke har ägnats åt morgondagens galenskap. Ja, inte förrän Coola Karin ringde det vill säga. Då tänkte jag lite på det. Men sedan glömde jag bort det igen när jag och Grabben åt en underbar middag på fantastiska Salt. Det finns många ”måsten” i Halmstad och jag lägger till Salt som ett av den. Vilket ställe!

Terassen på Salt

Utsikten på Salt
(det kan inte bli bättre)

Jag med svalkande limedrink –
efter att ha ätit världens godaste oxfilé.

Grabben med björnbärsdrink.

Imorgon avreser jag från Halmstad i ottan. Hallsberg väntar. Jag tänker inte så mycket på att vi ska vara ute och gå/springa under fruktansvärd lång tid. Jag tänker snarare att vi kommer i alla fall bara att springa under en eftermiddag, en kväll, en midnatt, en tidig morgon och en förmiddag. Vi kommer till exempel bara springa klockan 3 på eftermiddagen en endaste gång. Man måste se glaset som halvfullt!
>