Agh! Jag står inte ut med att vara otränandes! 2 dagar har gått sedan jag tränade senast och jag börjar så smått undra över meningen med livet. Tur att jag redan svarat på den frågan. Och tur att jag ska träna imorgon. >

Medan snön yrde ner likt bomullstussar satt jag och pappa klistrade framför TV:n och herrslalomen. Den bästa tiden är nu! Nu när det är vinter och alpina sändningar varvas med längdtävlingar. Det såg så fint ut i Finska Levi att jag storlängtar upp till Åre och vintersäsongen. Här ska nötas svängar i vinter! Grabben suckar säkert när han läser detta. Han vet att jag redan intensivt analyserar varje sväng jag gör när jag åker skidor. Tänker på varenda skär. På hur jag vinklar och böjer varenda led beroende på var i svängen jag är. Och jag tycker det är konstigt. I allt annat jag gör kräver jag variation. Jag kan inte göra samma sak för många gånger. Då tröttnar jag. Men säg den gång jag tröttnat i Stendalen i Åre!?

Den gången finns inte.

Jag har träningsfritt idag med. Imorgon väntar andra bullar. Den här veckan kommer att bli bra!>

Tänkte på en sak igår kväll – och insåg att min träning är ren lyx.

Pump på lunchen

När jag var ute på en otroligt blåsigt och lätt duggregnig snabb 90-minuterspromenad tillsammans med hunden Trixa igår kväll kom jag att tänka på en sak. Vad jag kom fram till skulle ha revolutionerat min syn på träning, om jag inte redan var så träningsglad.

Alltså, jag har det så jäkla bra. Jag kan träna precis vad jag vill, nästan när jag vill. Vill jag inte springa så behöver jag inte springa. Jag kan spinna istället. Vill jag inte spinna kan jag styrketräna. Vill jag inte styrketräna kan jag köra på crosstrainern, eller simma, eller powerwalka eller göra vad sjutton som helst. Snacka om valfrihet så att både räcker och blir över.

Jag är inte som Klüftan som måste fokusera på rätta saker för att bli bättre på sin specifika grej. Eller som Sofy som har gett sig tusan på att bli übersnabb (och har alla chanser att bli det). Jag kan göra vad jag gill – utan prestationspress eller ångest över att jag spinner fast jag egentligen borde fokusera på att bli bättre på något annat. Jag kan fokusera på att svettas och ha roligt.

Mina kommande veckor ser annorlunda ut än vad de brukar. Det är några snabba promenader, det är ett gruppträningspass som heter intervall, det är core puls och det är annat. Och det känns så kul att faktiskt få lov att träna precis vad jag vill utan att jag känner att jag borde träna något annat!

Idag har jag redan hunnit träna vad jag vill: 55min pump på lunchen. Instruktören var så glad att det smittade av sig och energin räckte ända in i mål. Dessutom hade hon grymt snygga kläder. Jag tror aldrig jag sett någon passa så bra i ett par petroleumgröna (ja faktiskt!) Pumabyxor och en vit topp från Adidas med lite sömmar här och var.>