Jag har varit med i organiserade löpgrupper ett antal gånger. Först på SATS för typ 3-4 år sedan. Vi sprang alldeles för fort jämfört med det utlovade tempot, särskilt i början. Så jag gick bara en gång.
Sedan var det Team Stockholm Marathon. Herregud vilken katastrof det var det året jag var med (tror det var första året). Det var spurt redan från första steget. Uppvärmning i alldeles för hög fart och sedan långpass i lite mindre för hög fart. Jag gick inte många gånger på TSM heller. Det snackades mycket om vikten av att springa de långa passen långsamt för att kunna köra de korta och hårda just kort och hårt – men med tanke på hur det efterlevdes måste budskapet ha varit ett skämt.
Och så hör jag om en löpargrupp som träffades för första gången i förrgår och återigen rusas det iväg redan från start så att folk springer med alldeles för hög puls redan under uppvärmningen – och måste slå av på tempot redan efter några minuter för att de blivit för trötta. Och jag undrar hur jävla svårt det kan vara att arrangera löpträningar? Tydligen jävligt svårt.
