Jag och Grabben sprang intervaller tillsammans med ett dussin andra personer på Balance ikväll. Det var en lång orienterare som höll i passet och det var snabba korta intervaller vi skulle springa. Mentalt var det jättelätt. Fysiskt var det ganska lätt också eftersom jag fegade lite på hastigheten. Jag är lite osäker på min kapacitet men borde veta med mig att 1-minutrare är så korta att det går att springa snabbare än jag tror.

Vi sprang 8 st 35-sekundrare med 25 sekunders vila, 7 st 45-sekundrare med 30 sekunders vila och till sist 6 st 1-minutrare med 30 sekunders vila. Tanken var att vi skulle hålla samma hastighet på alla intervaller. Rätt rejält mycket enklare än de 2 pyramidpassen jag tidigare har varit på.

Instruktören hälsade snällt pÃ¥ mig innan klassen. Sedan undrade han hur det gick vid ett annat tillfälle ocksÃ¥. Alla andra stämde han av med relativt ofta – frÃ¥gade hur det gick och hur det kändes. PÃ¥ en Running Clubklass är vi typ 14 pers och passet är en timma lÃ¥ng – det finns tid att ägna alla rätt mycket tid under en klass. Snacka om att känslan av ignorans var total.

Antingen skilde jag mig frÃ¥n de andra genom att se riktigt otrevlig ut. Eller sÃ¥ sprang jag helt enkelt för lÃ¥ngsamt. Jag har varit med om den där totalignoransen en gÃ¥ng tidigare – dÃ¥ sprang jag i en grupp ledd av Malin Ewerlöf Krepp och hon ägnade mig inte ett enda ord. Den gruppen var pÃ¥ runt 10 pers och jag fick bra pepp av de snabba löparna Jessica och Åsa med sub40-kapacitet. Av Malin fick jag inte ett enda tips, inte ett enda pÃ¥hejande ord. Snacka om att känna sig ännu sämre än vad man redan är!

Det som räddade mig frÃ¥n att känna mig sÃ¥ dÃ¥lig att jag aldrig skulle ta ett enda löpsteg igen är att jag uppenbarligen saknar den gen som jämför mig med alla andra. Men det hindrar mig inte frÃ¥n att bli irriterad när jag känner mig orättvist behandlad för att jag springer lÃ¥ngsamt. Och jag grÃ¥ter en tÃ¥r för alla andra som mÃ¥r dÃ¥ligt av att jämföra sig med alla andra och alltid känna sig sämre – och som pÃ¥ grund av det tappar bÃ¥de löp- och träningsglädje!

Den där orienterarsnubben på Balance står inte särskilt högt i kurs i mina ögon. Om jag hamnar på en av hans klasser igen kommer jag att gå därifrån.

Hittade inget pass pÃ¥ Balance som riktigt funkar med min kalender för den här veckan men glömde bort att jag faktiskt kan träna pÃ¥ egen hand. Satte mig därför pÃ¥ en cykel pÃ¥ lunchen och brände av 30 minuter: 3 minuter uppvärmning och nedvarvning, sedan tvÃ¥minutersintervaller med 1 minuts vila. Det blev pÃ¥ det hela taget ett rätt lÃ¥gintensivt intervallpass. Kan tänka mig att pulsen lÃ¥g runt höga 70% som max – men det kändes okej. Man vill ju inte förstöra sminket liksom…

Jo jag skämtade om det där med sminket.

Jag fick tyvärr Ã¥teruppliva mina Saucony A2 och tränade med dem inomhus idag. Jag behöver ett par nya löparskor för inomhusbruk. Det fÃ¥r nog bli de där Aegisskorna ändÃ¥. Eller Nike Free… (jag kan verkligen inte bestämma mig!) Om jag är duktig och tar med mig matlÃ¥da till jobbet varje dag den här veckan – och kommande vecka – sÃ¥ har jag tjänat in dem!

Det blev ett intervallpass pÃ¥ löpbandet pÃ¥ lunchen – tillsammans med ett gäng andra hugade. Vi körde en pyramid, precis som förra gÃ¥ngen, men eftersom passet var kortare var pyramiden inte lika hög. Intervallerna var 1 min, 2 min, 3 min, 4 min, 3 min, 2 min och 1 min. 1 minuts vila mellan varje intervaller och samma fart genomgÃ¥ende. Förra gÃ¥ngen klarade jag inte att hÃ¥lla i farten hela vägen men det gjorde jag idag vilket kändes som en liten seger i mitt huvud.

Det fina med Balance är att det inte är miljoner i kö till varje pass utan med nÃ¥gra dagars framförhÃ¥llning fÃ¥r man plats. Dessutom är alltid en viss del av biljetterna ägnade för drop in. SÃ¥klart finns det en hake – har man missat 3 bokade pass fÃ¥r man betala straffavgift!

Jag passade pÃ¥ att stretcha hälsenan lite extra efter passet och fick tips pÃ¥ en bra stretchövning jag ska göra sÃ¥ ofta jag bara kan. Jag har inte ont i hälsenan – men jag känner ofta att den finns där. Därför är jag rätt lugn med att jag inte löptränar som en dÃ¥re inför de där 11 milen i maj. Jag mÃ¥ste balansera mängd och avhÃ¥llsamhet.

Efter träningen gick jag förbi Blueberry och köpte en vårsmoothie: green coconut. Den var supergod och knallgrön med en underton av pina colada.