Hösten är nästan här. Inte riktigt än – men förmodligen lagom till att en Onepiece hinner landa bland din post! Onepiecen beskrivs som ”världens bekvämaste plagg” och slog igenom med dunder och brak för ett par Ã¥r sedan. Oavsett om du är skeptisk eller redan förälskad sÃ¥ tycker jag att du ska tävla om en valfri Onepiece frÃ¥n Snowandmotion värde 1099-1299 kronor.

För att vara med och tävla mailar du till traningsgladje at gmail.com med

• Namn och adress
• Vilken Onepiece du vill vinna och storlek
• Svar pÃ¥ frÃ¥gan vilka typer av produkter man kan köpa pÃ¥ Snowandmotion.

Tävlingen pågår fram till söndag 28 augusti!

UPPDATERING: Tävlingen är avslutad och vinnaren har meddelats!

Jag har ett tredje nyÃ¥rslöfte som jag kickar igÃ¥ng hösten med: att ha roligt pÃ¥ tisdagar! Tisdagar är verkligen veckans mest onödiga dag – men inte sÃ¥ länge till. FrÃ¥n nu och framÃ¥t ska tisdagar vara dagar att se fram emot. Tisdagar ska vara ägnade att fyllas med roliga saker och fredagskänsla. Det är mitt tredje och sista nyÃ¥rslöfte som jag ger mig själv inför 2012 – och som jag smygstartar med under hösten. De andra 2 är att cykla mer racer och att fixa lyxlÃ¥dor 3 dagar i veckan istället för att köpa utemat.

Mitt nyÃ¥rslöfte inför 2011 var att köpa nya skor 1 gÃ¥ng i mÃ¥naden. Jag har lyckats rätt bra hittills, men har 2 mÃ¥naders skoinköp att ta igen. Just nu tycker min plÃ¥nbok att jag bör prioritera andra saker – and so be it – men jag ser fram emot lite kul skor senare i höst. Eftersom jag har sÃ¥ jädrans mÃ¥nga sÃ¥ passade jag pÃ¥ att faktiskt säga hej dÃ¥ till ett par. Tack och adjö mina Reebok Easytone som tog mig mellan St Eriksplan och Norrtull mÃ¥nga gÃ¥nger för ungefär ett Ã¥r sedan, tack till mina orangea Saucony som gjort mÃ¥nga kilometrar löpbandsintervaller, tack till mina orangea Nike Sisterskor som jag tröttnat pÃ¥ och tack till mellanvarianten av Nike Free (inomhusmodellen) som vi fick pÃ¥ Nikekonventet i vintras men som jag aldrig blev förtjust i och tack till lÃ¥ngskubbardojorna med de perfekta skosnörena som aldrig gick upp trots enkelknut. Ni har varit fantastiska – men ni kommer faktiskt inte bli saknade.

Alla mina andra skor som just nu befinner sig i Stockholm har jag lagt i en stor pappkasse frÃ¥n Ikea. Det är dem jag ska klara mig pÃ¥ under ovisst antal veckor. Förutom 6 träningsskor (kan vara fler) trängs här 1 par vardagssneakers, 1 par ballerina och 1 par skor med klack. Jag ska packa ner mina favoritträningskläder i en stor väska, och mina vardagskläder i en mycket mindre väska och transportera hem till mamma och pappa. Allt annat som jag har – men som jag verkligen kan leva utan – ligger i en flyttkartong. Observera en(!). (Okej, lite fusk är det eftersom flyttlÃ¥dan innehÃ¥ller sÃ¥dant som jag kan behöva i vinter och sÃ¥, men just nu kan jag leva utan dess innehÃ¥ll)

För tillfället ser det ut som ett mayhem här i ”Stockholms snabbaste lägenhet” men snart blir det ordning och reda. Jag ser fram emot att hitta en ny lägenhet att köpa typ jättesnart och att fylla den med extremt lite saker, med undantag för träningsskor och min racer som jag helst vill ha pÃ¥ väggen. Jag mÃ¥ste nog övertala Grabben om den lilla detaljen – men kanske han kompromissar om jag erbjuder en piedestal Ã¥t dessa skor?

Skor att spara

Skor (och kläder) att slänga (läs: ge åt bättre behövande)

Organiserat kaos

Jag har precis haft sÃ¥ otroligt r o l i g t pÃ¥ Söders gator. Det var ett fantastiskt lopp! Lite som att springa bredvid genom ett nöjesfält. Det kan ha haft lite att göra med att jag startade i samma startgrupp som maskeradlöparna och därför fick springa bredvid Super Mario, en humla, ett kräftkalas (!), en superlÃ¥ng SL-buss, fÃ¥ngar i randiga kläder och andra märkliga saker. Men det har ocksÃ¥ att göra med den fantastiska publiken längs med banan, musiken som spelades överallt – frÃ¥n spelmän till DJ’s och körer och jag vet inte vad.

Midnattsloppet i Stockholm 2011 var ett fantastiskt lopp och ett av mina bästa nÃ¥gonsin. Det var roligt nästan varje steg (med undantag för en liten, liten dipp precis när vi korsade Folkungagatan där vid Big Ben) och det kändes lätt och ledigt. Det var en helt annan Sara som sprang idag jämfört med i Falkenberg för nÃ¥gra veckor sedan. Jag tog en kilometer i taget och gav mig inte. Jag behövde knappt en kämpa med att kämpa – det kom ingen vägg, inga negativa tankar och det blev aldrig döjobbigt. Det var liksom bara roligt.

Den där utlovade peppen i backen som Nike utlovat gick det sisÃ¥där med. Min hanns tyvärr aldrig med och det var lite trÃ¥kigt. Men det var kul att läsa andras pepp och jag sÃ¥g min pepp till Lotta. Resten av den kilometern sprang jag och letade efter just Lotta – men jag sÃ¥g dig nog aldrig. Däremot träffade jag pÃ¥ Dessi innan loppet, och Fitnesscoachen – hoppas det gick bra för er! Tusen tack Nilla för att du hejade pÃ¥ mig!

Tack till Mia ocksÃ¥ för att du delat med dig av bra tankar under sommaren. Ett millopp bestÃ¥r rent mentalt av 3 km uppvärmning, 5 km snabbdistans och sÃ¥ 2 km spurt. ”SvÃ¥rare” än sÃ¥ är det inte.

Efter mÃ¥lgÃ¥ng firade jag med en cola och nu ska jag njuta lite av ett fantastiskt genomfört lopp. Jag har nog aldrig varit sÃ¥här nöjd efter ett lopp. Visst, det är en bit frÃ¥n pers – men jag har gigantisk potential. Jag var pigg även efter mÃ¥lgÃ¥ng sÃ¥ jag vet att det finns mer att ge. Jag är bara sÃ¥ himla nöjd över att jag orkade orka. Jag gav inte upp och jag kämpade hela vägen.