På fredagar är jag som ett schackbräde.

Fredagsträning

På fredagar har jag två lägen: av eller på. Antingen är jag superpeppad till att träna, eller så har jag ingen lust alls. Det finns inget mellanläge. Ingen gråskala á la höstmodet 2008. Det är av eller på. Svart eller vitt. Precis som ett schackbräde.

Idag var träningsknappen ganska av. Off. Men jag gjorde som det stod i planeringen ändå. Jag gick ner till gymmet på källarplan på jobbet under lunchen, förvånades över att det var fullt som aldrig förr och tänkte att jag egentligen ville köra styrketräning på balansplatta som jag fattat tycke för. Men på dagens planering stod det inte något om någon balansplatta. Det stod bara lastdrag i cc, sittande rodd i cc och så övningen utan namn. Ja alltså, den där man ligger på mage på golvet och roterar en viktplatta runt och förbi sig längs med golvet.

Efter jobbet hade jag bokat in mig på en spinningklass på ett annat källargym. SATS Fridhemsplan. Källaren till trots fick jag cykla på en sprillans ny body bike. Den var ungefär som vilken annan fullt fungerande body bike som helst, den var bara lite mer polerad.

Klassen var okej, men jag körde den utan den där sprakande gnistan. Mest okej var den eftersom Mitternacht spelades på slutet. Då tände jag till. Då glödde det lite. I övrigt har jag svårt att tända till när det är raksträcka fyra låtar på rad. Jag gillar verkligen inte raksträckor på spinningen. Det händer ju ingenting!

Nu ska jag ta min 1.5-liters Chapel Hillflaska och åka och göra något roligare.>

Här ligger jag med spinningskorna på soffkanten. I horisontellt läge är de grymt sköna. De är faktiskt rätt så sköna även när jag står i dem. Imorgon hoppas jag att de är sköna i klipsen på cykelpedalerna. 55 minuter är allt jag begär.

>

Vanligtvis är jag alldeles lyrisk efter ett spinningpass. Well, not today.

90 långa minutrar

I frånvaron av riktigt bra spinninginstruktörer (alla verkar vara på dåligt tajmad semester) chansade jag och River på ett 90-minuterspass på Söder. Efter 50 minuter längtade jag till att klassen skulle vara slut.

Jag kan tycka att housemusik är bra. Men jag gillar inte låtar på 15 minuter som låter likadant alla 15 minutrarna igenom. Och jag gillar inte när hela klassen består av sådan musik. Enbart musiken gjorde klassen störttråkig. Dessutom krånglade min sadel. Den var vickig och tippade antingen framåt eller bakåt vilket gjorde det frustrerande att sitta ner och cykla. Flera gånger var jag tvungen att banka tillbaka sadeln i det vanliga mittenläget.

Efter en timma hade jag ganska ont i fötterna på grund av de nya skorna. Killen i affären sa att det förmodligen kommer göra lite ont i början eftersom dessa är så mycket hårdare än mina gamla, men han sa också att det inte brukar göra så mycket eftersom spinningpass är ganska korta. Jag nämnde aldrig att jag skulle köra 90 minuter direkt efter köpet…

River var inte heller något fan av passet. Men av andra anledningar än mig. Han upplevde passet genom instruktörssynvinkel och var kritisk gällande några tveksamma teknikinstruktioner och själva upplägget av klassen. För egen del har jag en förmåga att stänga av när instruktörer ”instruerar” teknik. Alla säger olika. Alla tycker olika. Alla verkar instruera sin egen teknik. Jag har hört att man ska ha relativt hög sadel, relativt låg sadel och som ikväll: ”knäna pekandes inåt”.

Jag tyckte för egen del att det var ett knepigt upplägg. Vissa block var bra, t.ex. långa backar på 5 minuter. Men ibland var instruerandet otydligt och vi skulle helt plötsligt köra kortkorta rusher mitt i backen vilket jag inte hängde med på. Var kom de ifrån? Hur många? Hur långa? Men det är väl bara att inse att alla instruktörer inte är topp och framförallt att smaken är som baken.

Jag transporterade mig hem till fots efter passet. Helt plötsligt invaderades jag av träningsvärk i magen som åtföljde träningsvärken i rumpan – och i benen. Jag känner även av ryggträningen från början av veckan och axelträningen idag. Dessutom har jag träningsvärk i tricepsen – från dagens cykling. Jag ska nog återhämta mig imorgon.

En träningsvärksinvaderad Puma tar sig hemåt.
Eller är det en bag lady?

Posten flög förbi mig ikväll.
Nu förstår ni kanske varför
breven ibland hamnar på villovägar…

Nytvättat hår och middag på lövbiff och jasmineris.
Efter 3 timmars träning kändes snabba kolhydrater ganska bra.

>