Mina spinningben mår prima. Det konstaterade jag efter 30 minuters mellanmjölksspinning. Spinning på lagom nivå alltså. Tanken var aldrig att köra fullt ut, även om en minuts stående spinning med hög kadens fick hjärtat att pumpa hårt av mer än vällust. Det var inte ikväll jag skulle pressa mig själv till högsta pulszon. Nej det kommer imorgon. Då är det dags för riktig spinning.

Innan kvällens klass tränade jag lite styrka. 2 övningar för axlarna och 1 övning för midjan. Inget att skryta med, men jag gick i alla fall från hantlarna med en bättre känsla än förra gången. Snart är jag nog vän med hantlarna igen.

Jävligt färgkoordinerad: gula skor, knallorange linne och rosa jacka (och grön Ipod). Hit eller miss?

Jag och VR-Terese sitter i lobbyn på Holiday Club och inväntar vårt tåg som ska ta oss hem. 16 timmars stillasittande väntar för min del – sedan ska jag direkt iväg på PT-träning med Fredrik. Jag känner inte direkt för det nu – men det kan nog behövas då. Dessutom kommer det sitta fint med tung styrketräning som grädde på moset på denna spinningintensiva helg.

Lite trött kanske?

Sista klassen för min del på detta konvent var ett spinningpass med konceptet Globeracer som kombinerades med Activios pulssystem. Hur Globeracer funkar har Terese förklarat väldigt bra på sin blogg. Globeracer är ett kul koncept. Man får något annat att titta och fokusera på. Dock kan det vara svårt att både kolla på skärmen och hänga med i spurtstriderna själv. Dessutom var jag inte helt enig med musikvalet…

Det är kul att hänga med i klungan!

Jag kände mig lite seg inför det sista passet och hade inte någon enorm pulstopp som målsättning. I näst sista låten på första blocket spurtade jag mig till dryga 80% av maxpuls. Sista låten i det blocket fanns det inte mycket drag i så då sjönk pulsen till 60%. I sista pulsblocket kom jag igen. Allra sista låten varade i 6 minuter. Då gjorde jag ett ryck. I min värld skaffade jag mig en ledning och så höll jag samma kadens och intensitet hela vägen hem. Det intressanta var att min puls under dessa 6 minuter kröp från knappa 75% till 88%. Att komma högt i puls kräver ingen chockspurt alltså. Jag kan tycka att det är under dessa långa block, där pulsen sakta kryper uppåt, är magiska. För jag känner mig inte trött. Jag känner ingenting. Det är då man är on top of the world!

Efter spinningen väntade härlig bad och bastu i Holiday Clubs bad och saunaworld. Nu har vi firat vår härliga träningshelg med varsin latte. We’re living on the edge!

Ännu en fantastisk dag med skinande sol. Den ser jag dock inte mycket av eftersom jag valt att träna inomhus. Första passet för dagen var spinning med Matthew Griffiths. Det kunde lika gärna vara Vin Diesel. Eller någon form av superman. Vilken röst! Vilket sätt att kommunicera budskapet! Det var en grym klass och jag tycker att alla som överhuvudtaget pratar inför folk på något sätt borde cykla för honom. Matthew alltså. Inte Vin.

Matthew Griffiths? Vin Diesel?

Vi körde klassen till Activios pulssystem och jag noterade att det är svårt att få upp pulsen till 90% klockan 8 på morgonen. Under det första blocket på passet stannade den på 83%. Men sedan, till block 2, hände något. Vad Matthew sa gick på något sätt rakt in i hjärnan och när han gick ner på golvet, la sin hand på min (och alla andras) och sa ”you can do it” så gjorde jag det. Körde raka vägen in i röd zon på pulskurvan. 90%.

Andra passet för dagens var riktigt kul: aerobox med Jose Nunez. Skitbra träning och en slags vidareutveckling av en vanlig gymboxklass. Superbra övningar för både kondition och styrka. Jag vill se denna klass på SATS!

Sedan hade jag tänkt att köra functional moves/afro men jag har det rätt bra här, balanserandes på en blå boll på kanten. Jag laddar lite inför slutspurten istället!

Jag vilar…

…de andra ska träna!