Min pulsklocka visar att på en kaloriförbrukning på 1 efter kvällens träning. Ja ni läste rätt. 1! Jäkla pulsklocka. Jag har tvättat pulsbandet och bytt batteri i både klocka och band, men den har blivit helt opålitlig. Ofta registreras ingen puls alls och lika ofta fastnar pulsen på ett visst slag. Typ 162. Fast den visade på 54 slag under någon sekund ikväll. Det var då min 1 kalori i förbrukning registrerades. Det är väldigt frustrerande!

Jag var på gymmet en halvtimma innan veckans bästa spinningpass på SATS Halmstad började. På den tiden hann jag inte med lika mycket styrketräning som jag brukar, men jag körde i alla fall axelpress med hantlar, militärpress, drag till hakan, lyft åt sidan med hantlar, militärpress på lätt lutande bänk (min favorit!), bänkpress med hantlar och flyes.

När jag sedan satte mig pÃ¥ spinningcykeln var det lite jobbigt. Jobbigt att snurra runt tramporna och jobbigt att luta kroppen sÃ¥där lätt mot styret. Träningsvärken i benen kändes mest av i början men ju mer blodet cirkulerade runt desto bättre blev det. Och snart glömde jag bort axlarna ocksÃ¥. För en gÃ¥ngs skull satt jag längst bak men det är faktiskt inte lika kul. Bästa stämningen är lÃ¥ngt framme. Där är man mitt i hettan och mitt i musiken. Det ger mer känsla och mer motivation. Nu var det mest som om jag satt och tittade pÃ¥ en spinnngklass – men jag vill vara mitt i den!

Jag funderar rätt mycket när jag spinner. Ofta planerar jag mina egna spinningpass under låtarna. Tänker på upplägg och hur jag skulle använda musiken. Jag får dessutom många av mina idéer när jag tränar. Ikväll kom jag på ännu en. Jag är redan instruktör. Skidinstruktör. Jag har den pedagogiska kunskapen och vanan att prata inför folk då jag i mitt arbete fått nöjet att göra det flertalet gånger. Jag kanske skulle ta och bli spinninginstruktör. Inte här och nu. Men, om -10 kilo. Det vore väl en bra morot för min Biggest Loser-målsättning!

Dagen började i ett förtält på campingen vid Skara sommarland och avslutas nu i min säng hos föräldrarna. Via ett gäng timmar i bilen och en timme på spinningcykeln på SATS Hötorget med ett gäng snygga och glada bloggläsare.

Idén till bloggspinningen kom jag pÃ¥ när jag planerade min blixtvisit till gamla hemmaplanen Stockholm. Jag tänkte att det vore skoj att ta en fika med mina ”gamla” bloggkompisar. Sedan kom jag pÃ¥ att det sÃ¥klart vore ännu bättre att ta ett träningspass ihop. Och sedan kom jag pÃ¥ att det vore ännu lite bättre att bjuda in nya bekantskaper. Idén förverkligades genom de 12 härliga bloggtjejerna som kom för att spinna med mig och en av de bästa spinninginstruktörerna jag tränat för: Spark i baken-Terese. ”Bästa instruktören” Pia (som ocksÃ¥ kör pÃ¥ Hötorget) har fÃ¥tt hÃ¥rd konkurrens!

Eftersom vi inte ens fyllde upp hälften av cykelsalens cyklar så var min uppmaning till de cyklande att köra för de tomma cyklarna också. Det verkades ta på allvar. Jäklarns vad det kördes och tjoades. Kul! Terese bjöd på intervaller och det kändes att det var ett bra tag sedan jag var med på ett sådant pass. Men backen på slutet var nog allra roligast ändå. Det är de alltid!

Efter träningen gick de flesta iväg för en fika men jag var tvungen att avvika. Jag hade en Grabb och några föräldrar som väntade. När jag kom hem runt 21-tiden blev det först ett snabbt dopp vid bryggan tillsammans med runt hundra miljoner myggor som gärna ville äta mig. Sedan middag, lite jobbprat och nu är klockan redan för mycket. Precis som vanligt. Varför blir det alltid så?

Tack till alla er som kom och tränade med oss idag. Det var riktigt roligt! Ännu roligare hade det nog varit om jag faktiskt stannat kvar och pratat några ord med er. Nu blev det mest hej och hej då. Därför hoppas jag på en nästa gång!

Det är redan augusti. Och trots att jag gÃ¥tt och längtat efter sommaren sedan jag började tröttna pÃ¥ vintern nÃ¥gon gÃ¥ng i april sÃ¥ är det ingen sommarÃ¥ngest jag känner trots att dagarna gÃ¥r sÃ¥ snabbt. Jag hÃ¥ller inte med Kellogs K Specialpaketen som säger att sommaren är slut – jag trivs bra med den Ã¥rstid som är och känner glädje inför den Ã¥rstid som kommer. Njuta av sensommardagarna och längta efter hösten som nästan alltid känns som en nystart. En Ã¥rstid att ta tag i saker och ting. Att njuta av mörka kvällar, vackra färger och tända ljus. Och framförallt: njuta av att svettas ihop med andra pÃ¥ en spinningcykel eller i en gruppträningssal. Jag tjuvstartade med det redan imorse!

Jag vet inte när jag tränade spinning sist men det känns som evigheter sedan. Det var kul att komma dit igen och även om inte passet blev till ett hejdundrande minne sÃ¥ var det ett kärt Ã¥terseende. En mjukstart inför det som komma skall: ett herrejäklans till spinnande i höst. För shit vad man kan ta ut sig pÃ¥ den där cykeln alltsÃ¥. Ta ut sig – och komma igen. Om och om igen.

En extra bonus inför hösten är att SATS Halmstad skaffat sig en supersnygg fototapet bakom instruktörscykel. En lång och lite krokigt böljande asfaltsväg som går genom ett hett Arizonaliknande landskap. Den är cool. Och känslan när man spinnar sig in i passet, minut efter minut, och samlar på sig allt fler svettdroppar på armarna, är klockren tillsammans med tapeten.

Den coola fototapeten. Tyvärr stör fläkten bildkompositionen lite, men ni fattar nog…

Efter spinningpasset blev jag förvånad över att se ett välbekant ansikte på gymmet: Grabben! Han stegade in med ett flin men som snabbt suddades bort när vi började styrketräna bröst. Bänkpress, flyes och hantelpress. Jag lassade nog på lite för mycket på stackars Grabben för på hantelpressen tackade hans muskler för sig och fick nog. Grabben som är lätt som en fjäder gör rätt så spänstiga armhävningar men hans avslutande 20 stycken var ett bevis på trötta muskler. Men det är ju då man blir starkare!