>

Dagen har varit smärtsam.

Lunchträning

Det var svårt att gå nedför trappor idag. Och uppför. Och att resa mig upp från stolen. Och att sätta mig ner. Träningsvärk i benen påverkar allt. Fast inte viljan att träna mer.

Körde 30 minuter crosstrainer på jobbgymmet på lunchen och fick igång blodcirkulationen lite. På crosstrainern märktes inte ontet mer än att jag inte hade någon kräm i benen. Men träningsvärken knackade på så fort jag satte mig ner på kontorsstolen igen.

Kvällsträning

Ännu ett av Pias fartlekspass stod på schemat för eftermiddagen och på vägen dit tänkte jag att jag skulle smygåka lite. Så snart hon kommit halvvägs in i uppvärmningen tappade jag den tanken.

Det var tungt att gå uppför rulltrappan från blå linjen till t-centralens tunnelbaneuppgång vid Plattan, men jag gick hela vägen trots benens protester. På cykeln släppte det. Det var bara den första stående fartleksintervallen som kändes. Jag envisades. Trilskades. Och benen gav upp inför min vilja. Jag stod i alla fartleksintervaller som kördes med ”backväxlar”. Jag ska fan i mig inte besegras av någon jäkla träningsvärk.

Gainomax.
Min räddning efter hårt pass innan sen middag.

Senare på kvällen knackade träningsvärken på igen. Men det gjorde inget. Jag spenderade nämligen några timmar i en biosalong framför filmen Phoebe in wonderland (mycket bra!).>

Medan jag undrar om det ska sluta regna snart (så att jag kan bocka av dagens löppass) har jag hunnit igenom både Vår bästa mat och nya ToppHälsa.

Vår bästa mat var livsfarlig. Jag har gjort hundöron i hela tidningen och har fått vilda idéer om att griljera skinkan (min första egenhändigt griljerade julskinka) med apelsin, eller honung och ingefära, eller kanske pinjenötter. Och så ska jag baka gafflade pepparkakor, bjuda på teriyakirullar någon gång, göra morots- och jordnötssallad, saffransparfait, jultårta med apelsintäcke och god knows what else. Problemet är att laga allt detta utan att äta det själv. Julorgien får planeras till när de enda två icke-tränande kompisarna jag har kommer på Halmstadsbesök i advent. Grabben äter bara chips och falukorv och uppskattar inte kulinariska experiment (eller löpning i piskande regn så det är ju tur att han är i Halmstad igen).

Medan jag fascinerat bläddrade både länge och väl i Vår bästa mat bläddrade jag snabbt genom ToppHälsa. På Dagens Media har man kunnat läsa att ToppHälsa ska göras om och bli lite mer mode och lite mindre… ja vadå? För det kan ju knappast vara träning det ska bli mindre av.

>