Jag är inte gnällig. Jag är bara medveten.

60 minuter konditionsträning

Tränade vid Medborgarplatsen på lunchen vilket påminde mig om att SATS har några jäkigt fräscha gym – och några skitgym.

När jag betalar mer än 500 spänn i månaden vill jag att gymmen ska vara rena och fungerande. SATS Fridhemsplan och SATS Medborgarplatsen är inte värda mer än några futtiga kronor ur den aspekten. För drygt 500 spänn kräver jag mer!

Jag tycker att fler gym borde fatta att det det inte är bara maskiner och hantlar som lockar kunder. Det är hela känslan runtomkring. Det där lilla extra som inte alls tycks vara direkt säljdrivande – men som indirekt är det. Speciellt på gym. Det är inte många som ”älskar att träna”. Därför är allt runtomkring ännu viktigare. Som lyxiga duschar, en mysig bastu eller snygga detaljer. Det där vi upplever som lyx. Längtan efter att gå och träna för att man vill ”unna” sig något. Titta på Du Calme i Stockholm, eller Sportlife Exclusive i Göteborg.

SATS Medborgarplatsen och Fridhemsplan bjuder inte på någon som helst lyx. Att det ”bara” är rent, fungerande och städat borde dock vara en självklarhet. Men dessa gym är inte ens det. De är bara skitiga och ickefungerande.

Första crosstrainern jag ställde mig på hade en hackig högerpedal. Det hade den andra också. Men den hackade inte lika mycket. Så jag stod kvar. Trampade runt och satte på hög musik så att jag inte skulle behöva störas av oljudet. Och så stod jag där i 60 minuter och hacktrampade. Kände mig faktiskt lite trött i benen vilket är mer efterlängtat än förvånande.

Ikväll ska jag testa ett annat gym!

Black is back!

>

Många bloggare är på bloggala men inte bloggaren Puma. Hon är på träff med Ola Lauritzson.

Gå ner i vikt – Olas samlade erfarenheter

Ola Lauritzson släpper ännu en bok om hur man ska hitta rätt i GI-djungeln (”Gå ner i vikt – mina samlade erfarenheter av GI-metoden”) och jag var bjuden på träff med honom på Clarion Sign. Jag, min vän Söta Sanna, och ett gäng damer i respektabel ålder. En hel konferenssal fylldes till sista stol och efter att ha kikat i Olas nya bok tror jag nog att han fick med nästan allt i sitt långa föredrag. Man kan inte anklaga honom för att hålla igen på tipsen!

Jag och Söta Sanna skålar i Ramlösa.
Jag valde vatten för att snåla på kolhydraterna.
Sanna valde nog vatten för att hon föll för grupptrycket…

De har snygga handfat på toaletterna på Clarion Sign.
Problemet är att det är svårt att hitta till toaletterna…

Lika mycket som jag lyssnade till vad Ola Lauritzson sa. Lika mycket lyssnade jag till hur han sa det. Han är en riktigt bra talare faktiskt. En av de bästa jag lyssnat till. Hans kroppspråk, retoriken, den inbakade humorn… ja allt är så bra att han imponerar stort på mig. Och det händer inte så ofta.

GI är inte helt nytt för mig, och eftersom jag – liksom halva Sverige känns det som – redan har en eller två böcker hemma från Lauritzson så kände jag igen mycket av det han sa. Men en sak jag tar med mig är att jag måste sova mer! Jag sover alldeles för lite – men det är ju för att det finns så få timmar på dygnet. Men jag måste, måste, måste komma ihåg att även sömn har inverkan på hälsan (och vikten). Den andra saken jag tar med mig från kvällen är att Ola Lauritzson är mycket snyggare i verkligheten än på något av sina många omslag!

Jag och Ola.
Ola är snyggast i verkligheten.
Jag är snyggast på andra bilder…

>

Början var bra. Men slutet godast!

Sista halvdygnet

Efter att ha kört slut på oss fullkomligt igår i längdspåret, laddade vissa med våfflor och andra med Gainomax eller AXAs proteindryck. Sedan åkte vi till Holiday Club för att bada och basta. VR-Tess frågade om jag kände mig ”dum” med tanke på att jag börjat med LCHF-kost (vissa som testar denna typ av kost känner att de inte alltid har huvudet med sig). Nej då, svarade jag och märkte precis då att jag tagit med mig vallapåsen istället för badpåsen. Fast att Pucko-Puma existerat redan innan LCHF vet nog de flesta som läst denna blogg. Prova att söka på ”pucko” i sökfältet i övre vänstre kanten så får ni se…

Jag är inte så mycket för att bada men jag gillar olika typer av bastu-upplevelser. Holiday Club kör med konceptet ”sauna world” där man kan testa på olika typer av bastuvarianter. Allra bäst gillar jag den extra varma bastun. Den är alldeles mörk och man sitter runt omkring en massa varma stenar (ser det ut som i alla fall). Något annat som är sådär plågsamt skönt är att gå genom både kallt och varmt vatten. Det ska tydligen vara bra för fötterna.

Efteråt gick vi alla och åt på restaurang Grappa. Dit behöver jag inte gå igen (hallå, service?) men det var en trevlig avslutning på en intensiv dag. Trots att vi var trötta gick de sista tappra Blogger Ski Camp-deltagarna och la sig långt efter klockan 01. Det mesta i livet filosoferades kring matbordet. Några timmar senare var det en morgonpigg själv (MS) som fick ett ryck och gjorde de sista kilometrarna i spåret.

Efter att ha packat och städat och delat ut bars och drycker från Gainomax, proteindrycker och müsli från AXA och vitaminvatten från Vitamin Well till alla, hoppade vi in i bilarna för vårt sista stopp: Åre chokladfabrik. De flesta kom ut ur den lilla fabriken med en påse i handen (inte jag – hittade knappt någon riktig mörk choklad) som var fylld med presenter och färdgodis för de 63 milen hem.

Utanför chokladfabriken.
Vet inte vad alla kollar på…

De är duktiga på att paketera och skylta upp
sin choklad.

Tack alla Blogger Ski Campare för en intensiv och rolig helg. Det ska bli väldigt kul att se hur det går för er på Vasan!>