PT

Utfall åt sidan och annat jobbigt

Utfall åt sidan var en av de övningar jag gjorde idag tillsammans med PT-Pernilla. Jag hatar den. Jag måste ha stelopererat mina höfter i ett tidigare liv. Ärligt talat. PT-Pernilla har såklart upptäckt det så jag misstänker att det kommer bli mer höftrörlighetsträning framöver. Det är ju ypperligt bra på det stora hela, bara väldigt jobbigt när man är mitt i det. Perfekt PT-träning.

Förutom utfall åt sidan, som vi också gjorde tillsammans med axelpressar på olika sätt, så gjorde vi andra bra övningar jag vill tipsa om:

Tänk dig att du står med fötterna och händerna i marken. Vandra fram med händerna så långt du kan, så du står med dem länge fram än du gör när du står i plankan. Vandra med korta, korta steg och med raka ben in med fötterna så att du står i startposition igen. Upprepa valfritt antal gånger.

Variant 2: Gör som ovan, men när du är parallell med golvet så gör du en armhävning. Vandra sedan in med korta steg och raka ben. Upprepa valfritt antal gånger.

Variant 3: Gör som ovan, men när du är parallell med golvet så tar du ett långt kliv fram med höger ben för fin höftrörlighetsträning, håll några sekunder och kliv tillbaka. Gör samma sak med vänster. Vandra sedan in med korta steg och raka ben. Upprepa fritt antal gånger.

Halleluja!

Bättre rörlighet = bättre löpare. Österlen i augusti, 2012.

 

Ny dag. Nya tag.

Ny dag, nya tag. Jag hade ännu en PT-timma inbokad med Pernilla på SATS Spårvagnshallarna och kände mig pepp. Och när jag skriver en sådan mening så är det som om jag plötsligt skulle sluta bli pepp när jag kom fram, men så var det inte. Pernilla utmanade mig med träning med stång och vi gjorde det ena och det andra och just nu minns jag knappt hälften. Det jag däremot minns är när hon plockade upp 0.5-kilosvikter som var miniminismå – när det också finns vikter som är nästan lika mini (typ 2.5) som är gigantiska, som man kan lassa på stången med. Det där gör sig inte alls bra på bild tänkte jag, men accepterade läget. Inte heller ser man att det är tung stång. Jaja…

Bild 1: rodd, sista övningen i en serie om 5.

Bild 2: drag till hakan som utförs dynamiskt från lätt böjda ben upp i en tåhävning med mycket corekontroll. Första övningen i serien om 5.

Bild 3: det här ingick inte i serien om 5. Jag tror jag förbereder mig.

MAQ

Efter morgonens boxning tog jag mitt pick och pack, käkade frulle med Annie och satt sedan och jobbade en stund i mitt mobila kontor. Det är fint när man har allt man behöver i en dator. Vi fyllde på med smoothies på kesella, banan, hallon, blåbär och lite honung och surdegsmacka. Bra skit. När det där landat i magen och jag hunnit fixa det jag skulle styrde jag nosen mot SATS Spårvagnshallarna och träning med PT strax före lunchrusningen.

Vi tränar sådant som jag är relativt dålig på som typ bröstrygg, core och explositivitet. Att träna sådant jag är bra på gör jag mycket bra på egen hand. Det är inte för det syftets skulle jag köper tid med PT. Första delen av passet var MAQ-inspirerat, sedan körde vi små, små övningar i TRX som knappt syns men som aj aj känns!

Jag hade kameran med men knäppte inte en enda bild. Istället får ni tre saker från dagens träningsväska: 1) Mina skor. Gympadojjor på is är ingen hit men jag har hållit mig på benen hittills. Jag är för dålig på att knyta upp dem så därför ser de ut som de gör. Och nä, dessa springer jag inte med just därför. Alldeles för sladdriga! 2) Datorfodral. Bra att ha när laptopen alltid är med. Jag skulle behöva en större väska nu när jag gått från 13 till 15-tummare. 3) Ny plånbok. Jag har instagrammat (jag heter @sararonne) den tidigare. Sjukt kul färg – så rolig att den faktiskt inte fastnar på bild. Jag kallar färgen för flamingoneon. Rättstavningsfunktionen på WordPress håller inte med om att det ordet ens finns.

 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!