Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Efter 4 dagars intensiv träning på raken vilar jag. När jag lämnar lägenheten är det med min vinterjacka från Columbia. Craftjackan ligger i väskan och väntar på nästa träningsdag.
Istället för träningsbloggande blir det lite Sarabloggande – tänkte uppdatera med allt jag gör idag. Nu först ska vi pÃ¥ frukost med Nike!
Jag är helt slut. Jag körde 2 45-minuterspass på gymmet och ville helst ha skjuts de 5 minutrarna det tar att gå hem. Nu önskar jag att någon annan kunde duscha åt mig. Det är helt klart det jobbigaste med att träna.
Jag började med 45 minuter easy line. En bit kaka kan man ju tycka. Om man inte räknar med att man faktiskt tränar helt utifrÃ¥n sina egna förutsättningar. Om tanten bredvid gÃ¥r upp och ner pÃ¥ brädan i snigelfart sÃ¥ kan du eller jag hoppa eller springa som en tok. Det är upp till oss. När sista lÃ¥ten körde igÃ¥ng – gamla klassikern ”Stay” sÃ¥ var det bara att vansinnesköra pÃ¥ stepbrädan och när jag kollade av klockan sÃ¥ hade jag snittat passet pÃ¥ 80% av max. En gigantisk bit kaka med andra ord.
Och sÃ¥ var det spinningen dÃ¥. Jag var trött redan frÃ¥n första tramptaget men det var bara att bita i – klassen idag var riktigt brutal. Mycket stÃ¥ende blandat med utmanade sittande – helt utan vila. Fantastiskt roligt om man känner sig stark och har kräm i benen. Otroligt slitsamt om man är trött. Men den där tröttheten är inte att lita pÃ¥ faktiskt – bra musik kan bota det mesta och övergÃ¥ngen frÃ¥n att känna sig död till att känna sig starkast av alla är blixtsnabb. Man ska aldrig ge upp!
T-shirt: Etirel. Tights: Casall. Kompressionsstrumpor: GoCoCo. Skor: Shimano,
