En morgontrött kropp vill upp och ut men ändå inte.

Morgonmotion

Vi bestämmer oss för halv åtta kvällen före morgonen efter. Det är en lagom tid. Lagom för en lördag. Ändå är det så förskräckligt svårt när klockan ringer. Jag vill bara sova lite till. Någon minut extra. Minutrarna går fort och plötsligt är klockan 07.47. Trixa som vill ut nu på en gång studsar upp i sängen med viftande svans och väcker mig bryskt med en morgonpuss. No mercy.

Mamma cyklar stadigt på vinglig cykel med mig och Trixa springandes bredvid. Trixa i koppel och jag på egen hand. Tur är väl det. Grannarna sover sött och solen skiner. Morgonstelheten försvinner efter några postlådor och vi springer säkert lite för fort för en mjuk morgonjogg. Men det är friskt och fritt och fantastiskt uppiggande.

När vi kommer fram till udden tar asfaltsvägen slut. Vi promenerar nerför den barrtäckta stigen som följer klipporna längre ner och längre ut. Morgonsolen smeker varsamt vattnet och de flata klipphällarna och där bor Mark och Jonas som skänktes sin lite udda strandvilla med vattenläge. Det är tyst och lugnt och de är nog inte hemma spekulerar vi och fortsätter stigen som går uppför bergsknallar och genom tallskog.

När vi kommer tillbaka till vägen och cykeln och jag och Trixa farten och svetten rinner längs ryggslutet. Snart galopperar hon bredvid mig medan jag spurtar uppför den sista backen hem.

Frukosten efteråt är extra god med pappas latte och knäckebröd med ost och fikonmarmelad och inte förrän på måndag börjar jag med mitt vanliga, nyttiga proteinliv igen. På måndag är jag tillbaka i verkligheten med riktiga gympass och jobb på dagarna men ingen vanlig vardag så långt ögat når. Jag tänker ha alldeles för roligt i livet för att kalla det vardag.>

Stora löpardagens alla stationer har avverkats i grandios stil, med bara två små missöden: Christian Olssons krossade OS-drömmar och Sanna Kallurs ickemedverkan på DN-galan.

Morgonjogg

Planen att morgonjogga 7 km klockan 8 gick i stöpet när en sömndrucken Puma bestämde sig för att snooza sig fram ända till efter 9. Klockan 9.40 kom jag till slut iväg och joggade bortåt en ganska tråkig lands- och cykelväg för att vända hemåt efter 3.5 km. I lurarna hade jag Täppas Fågelberg och Ring P1 som senare övergick till att bli ett pratprogram med Denise Rudberg i P3. Oh what a morning! Försökte prata med några morgonslöa hästar i en hage men de ville inte prata med mig. Kom hem 10.20 och försökte väcka Grabben så att vi kunde få i oss frukost i tid för att klara av lunchintervallerna.

Intervallöpning

I april sprang jag 400-metersintervaller på tartanbana i 4.55-tempo. Inte så imponerande när man jämför med er andra – men då åtnjuter ni andra fördelar (som att väga ett par tiotals kilo mindre).

Idag sprang jag 400-metersintervaller på tartanbana i under 4.40-tempo. Haha – give it to me baby! Det är fortfarande inte så imponerande när man jämför med er andra – men det går framåt. Och det även efter en jogg på 7 km några timmar tidigare. Nu visade det sig i och för sig att orken tröt efter 5 intervaller, men ändå. Vi körde 5 x 400 meter i ungefär 4.40-tempo med 2 minuters gåvila och sedan 1 x 300 meter, 1 x 200 meter och 1 x 100 meter – de sista med högre och högre hastighet (som sig bör eftersom intervallerna var kortare).

Gym och pump!

Efter intervallerna hade jag dryga 2 timmar till nästa pass. Lite energipåfyllning satt fint när vi lunchade på baguettliknande macka med lax och en Cola Zero på överfyllt fik.

Medan Grabben stack iväg på långpass (8 varv på 3-kilometersslingan) testade jag ett nytt gym: Form Friskvård. Jag hade tänkt mig en pumpklass och en stationsträningsklass men eftersom den sista klassen låg för sent för att hinna hem till DN-galan blev det 60 minuter pump och 45 minuters konditionsträning i gymmet: 15 minuter intervaller på gammal spinningcykel + 15 minuter intervaller på crosstrainer + 15 minuter intervaller på en annan typ av cykel (+ 15 minuter coreträning).

Framför konditionsmaskinerna hängde stora TV-skärmar (som på de flesta andra gym) som de allra flesta visade den engelska versionen av ”Se bra ut naken” med fokus på stora bröst. Vi var med andra ord ett gäng tjejer, killar, damer och gubbar som inte hade annat för oss än att glo på skärmar med bröst i megasize som visades upp fritt hängande på löpande band. Halmstadbloggerskan Minna (som jag inte känner, men som jag upptäckte eftersom jag spottade den sporadiskt träningsbloggande Glitzy i sällskap med Halmstadbloggerskan häromdagen) som tränade på gymmet i rosa outfit med tillhörande rosa IPod verkade inte alltför förtjust i utsikten på TV:n…

På pumpen glodde jag inte på någon annan än mig själv. Visst kastade jag vissa blickar på den snyggt vältränade tjejen långt till vänster som gick otroligt långt ner i benböjen trots megatyngd på axlarna – och som höll lika fin teknik och djup hela tiden ut. För egen del blir jag trött i benen ganska snabbt. Passet var okej. Inget som kommer gå till världshistorien men det satt ändå där det skulle.

Toppingen

När pumpen var slut var min träningsdag till ända. Nästan. Jag hade ju fortfarande toppingen på kakan kvar: DN-galan. Det var trevligt att se ett soligt Stockholm och många världsnamn, men på det stora hela var det en halvtråkig DN-gala. Alldeles för få löpgrenar…

Men, hur känns det då?

Kroppen känns bra efter dagens idrottsliga utövande. Jag känner mig oförskämt pigg och fräsch på alla sätt och vis. Sådana här dagar kan jag tänka mig fler av. Jag har tränat och vilat och tränat och vilat och tränat lite igen.

Under mitt gymkonditionerande kom jag till några slutsatser: löpning måste vara den bästa motionsformen man kan tänka sig. Speciellt löpning i terräng och intervallöpning på bana. Det är utmanande på helt olika sätt, men attans vad roligt!>

Gårdagens fotbollsrysare höll mig vaken ända till sista straffläggning. Då var klockan sent. För sent för att det skulle vara vettigt att pigg och utvilad gå upp klockan 05.00 på måndagsmorgonen när klockan ringde för morgonjogg. Jag gjorde visserligen ett försök. Klev upp men kände mig både vimmelkantig och omtöcknad på ett sätt som inte bådar gott för en fortsatt bra dag. Så jag gick och lade mig igen något oroad för hur det skulle gå med dagens tre träningspass. Nåväl, jag har i alla fall med mig egen supernyttig matlåda med lax och grönsaker till lunch. Och alldeles strax ska jag börja på träningspass nummer ett. Det blir inte alltid som man tänkt sig.>