Är det inte märkligt hur samma kyla kan uppfattas så himla olika. Det är i ärlighetens namn inte superkallt ute idag om man kollar temperaturen – men efter en morgonjoggpromenad (ja lite blandad kompott alltså) på 90 minuter så känner jag mig kylslagen! Ju längre söderut i landet – desto kallare blir det. I Åre har jag inga problem att vara ute i -10, -15 och -20!

Jag har inte tränat särskilt mycket sedan i torsdags så i klassisk anda har jag liksom tänkt att träna ikapp idag. Morgonpasset är gjort men på listan står också styrketräning (gårdagens lucka i min träningskalender) och allra helst 30 minuter på trainer. Och så rörlighet som är dagens lycka. Puh. Tur att jag verkligen inte har någon annan plan än att vara hemma idag. Frågan är bara om jag kommer flytta mig från soffan?

Jag har förresten tänkt börja kolla på Breaking Bad. Är det bra? Jag sträckkollade Orange is the new black och vill ha något lika bra. Tips?

Även fastän jag är egenföretagare (entreprenör!) och ofta jobbar från soffan så älskar jag känslan av business. Jag levererar bra över datorn men gillar att vara i rummet där det fattas beslut om viktiga saker och att ligga bakom ett och annat stort projekt som man som medborgare kanske tar för givet för att man möter det så ofta. Att få vara lite viktig och göra annat än vanlig marktjänst. Den känslan är egentligen en form av fåfänga – men den är stimulerande och jag behöver verkligen variationen. Både örat mot marken och plats i det beslutsfattande rummet.

Anyhow, jag började morgonen med 6 km morgonjogg tillsammans med Annika. Det var ruggigt ute och halt på vägarna. Vi tog ett varv runt Lilla Essingen och som vanligt känns det jobbigt innan och alldeles, alldeles underbart efteråt. Jag har tagit med den där härliga känslan i allt jag gjort sedan dess och med en sådan början kan resten liksom inte bli annat än bra.

Om man ska leva efter devisen fredagsfys före fredagsmys så kan jag kura i soffan resten av dagen. I morse var jag ute på 90 minuters rask morgonpromenad. Det var bitigt där ute i Stockholmsluften! Längst ute på Kungsholmen vid Hornsberg fanns ett fint konstprojekt med en ljuskrona under en betongbro. Och ett par skor som hängde högt upp på en lina. I öronen hade jag morgonnyheterna och ett avsnitt av Fredagspodden. Jag älskar att gå och lyssna på saker!

När jag kom hem möttes jag av en massa grattis. Jag finns med som sveriges andra mest inflytelserika träningsbloggare. Så himla kul – tusen tack till alla er som engagerar mig i min blogg genom att läsa och diskutera. Och så sjukt hälsosamt att en andraplatsare inte är ett hälsofreak som sätter magrutor på en piedestal utan istället förmodligen har dubbelt så mycket underhudsfett som många andra på listan men som ändå kan vara med i hela den här hälsobloggleken. Det finns hopp om samhället och hopp om att trenden som rör hälsa snart kan bli något mer än en prestationstrend.

Väldigt kul är det också att min sambo Snabba Fötter är en av väldigt få (3) killar på listan.

Sedan så kan jag ju i ärlighetens namn tycka att listan borde ha några ytterligare dimensioner för att bli så som jag tror den uppfattas (lista över popularitet), t.ex. bör den kompletteras med besökare (vilket inte går eftersom alla bloggare inte finns reggade på ett enda stället och att hämta siffror från flera ställen och ibland uppskatta är lite som att jämföra äpplen, päron och bananer) och allra helst ett objektivt kvalitetsmått (typ omöjligt). Men men, det är ju kul att vara med på lista i alla fall!