Var det Paolo Roberto som kom ut med boken ”Träna en kvart om dagen”? Jag har inte bläddrat i den, men här är mitt recept pÃ¥ samma sak:

• 45 sekunder hopprep
• 45 sekunder stÃ¥ende till planka tillbaka till stÃ¥ende (dynamisk övning – tänk pÃ¥ att ha raka ben genom övningen)
• 45 sekunder utfallshopp
• 45 sekunder mountain climbers
• 45 sekunder boxhopp

Upprepa 3 gÃ¥nger och känn hur du blir trött – men stark! TillÃ¥t dig 15 sekunder mellan övningarna. Det är ungefär 15 minuters effektiv träning (de där 15 sekunder som försvinner pÃ¥ varje minut kommer inte fÃ¥ din puls att sjunka särskilt mycket).

Det var jag och alltid lika morgonpigga Annika som var kaxiga och bestämde date pÃ¥ gymmet klockan 6. Jag reviderade lite senare till 06.30 – herregud, jag ska ju t i l l gymmet ocksÃ¥! Jag var väl inte världens starkaste när jag väl var pÃ¥ plas – men jag var i alla fall där!

Jag har morgondejtat igen. Upp 05.36 för morgonjogg. Hej och hÃ¥ och jäklar vad segt det kändes i benen. Det kändes som om Kungsholms Strand aldrig skulle ta slut. De dryga 30 minuter vi sprang kändes som forever. Fast det var ju trevligt sÃ¥klart – även om jag just den här morgonen hade tyckt att det var mysigare att umgÃ¥s över en latte (med nÃ¥gon slags ickemjölk…) under själva morgonjoggandet. Fast efterÃ¥t var jag sÃ¥klart nöjd – som alltid. Ju jobbigare det känns inför eller under ett pass desto mer nöjd är man efterÃ¥t!

Under morgonen hemsöktes jag av den otrevliga känslan som undrade hur kul det är just nu egentligen. AlltsÃ¥ inte själva morgonjoggandet utan hela alltihopa. Livet liksom! SÃ¥där känner jag ibland och det är lika hopplöst varje gÃ¥ng. Det är som om huvudet glömt bort allt roligt jag gör och som det är inställt pÃ¥ att jag mÃ¥ste ha semester för att leva. SÃ¥ är det verkligen inte och det är jag den första att skriva under pÃ¥. Det är därför jag tycker det är sÃ¥ viktigt att vardagen berikas med sÃ¥dant som gör mig glad – inte av sÃ¥dant om gÃ¥r under kategorin ”mÃ¥sten”. Men det är väl kanske bara att acceptera att ibland har jag kanske inte down days men däremot down moments där jag är lite för dum att helt enkelt förstÃ¥.

Kungsholms Strand

Jag gillar tanken pÃ¥ att vakna tidigt pÃ¥ helgmorgnar, sÃ¥där strax efter 7-snÃ¥ret kanske, för att ha 2 extra lÃ¥nga dagar och hinna göra allt jag vill. Men jag gillar ocksÃ¥ tanken pÃ¥ sovmorgon. Att äntligen fÃ¥ sova lite längre pÃ¥ helgen efter 5 tuffa tidiga morgnar under veckan som gick. Det är svÃ¥rt att bÃ¥de äta kakan och ha den kvar…

Morgonjoggar springs hur som helst bäst innan alla andra är vakna och det är tur att gemene man tar lite sovmorgon på helgen för när jag stack iväg runt 8-snåret var det fortfarande rätt tyst och lugnt på Kungsholmen. Jag tog en kort sväng runt Lilla Essingen och mötte bara hundflanerare och barnvagnsföräldrar. Här och var låg isen kvar på gångvägen medan det på andra ställen var rensopat från grus och förberett för vår. För bara några år sedan tyckte jag att vår var hundra gånger värre än djupaste vinterdeppen och allt var så oändligt fult och grått och naket i gränslandet mellan vinter och sommar. Nu tycker jag att det är himla trevligt ändå, fast allra finast är det när det börjat bli lite grönt här och var.

Think Pink! Skor från Nike, Sleeves från Zensah och tröja från Craft