Var det Paolo Roberto som kom ut med boken ”Träna en kvart om dagen”? Jag har inte bläddrat i den, men här är mitt recept på samma sak:

• 45 sekunder hopprep
• 45 sekunder stående till planka tillbaka till stående (dynamisk övning – tänk på att ha raka ben genom övningen)
• 45 sekunder utfallshopp
• 45 sekunder mountain climbers
• 45 sekunder boxhopp

Upprepa 3 gånger och känn hur du blir trött – men stark! Tillåt dig 15 sekunder mellan övningarna. Det är ungefär 15 minuters effektiv träning (de där 15 sekunder som försvinner på varje minut kommer inte få din puls att sjunka särskilt mycket).

Det var jag och alltid lika morgonpigga Annika som var kaxiga och bestämde date på gymmet klockan 6. Jag reviderade lite senare till 06.30 – herregud, jag ska ju t i l l gymmet också! Jag var väl inte världens starkaste när jag väl var på plas – men jag var i alla fall där!

Jag har morgondejtat igen. Upp 05.36 för morgonjogg. Hej och hå och jäklar vad segt det kändes i benen. Det kändes som om Kungsholms Strand aldrig skulle ta slut. De dryga 30 minuter vi sprang kändes som forever. Fast det var ju trevligt såklart – även om jag just den här morgonen hade tyckt att det var mysigare att umgås över en latte (med någon slags ickemjölk…) under själva morgonjoggandet. Fast efteråt var jag såklart nöjd – som alltid. Ju jobbigare det känns inför eller under ett pass desto mer nöjd är man efteråt!

Under morgonen hemsöktes jag av den otrevliga känslan som undrade hur kul det är just nu egentligen. Alltså inte själva morgonjoggandet utan hela alltihopa. Livet liksom! Sådär känner jag ibland och det är lika hopplöst varje gång. Det är som om huvudet glömt bort allt roligt jag gör och som det är inställt på att jag måste ha semester för att leva. Så är det verkligen inte och det är jag den första att skriva under på. Det är därför jag tycker det är så viktigt att vardagen berikas med sådant som gör mig glad – inte av sådant om går under kategorin ”måsten”. Men det är väl kanske bara att acceptera att ibland har jag kanske inte down days men däremot down moments där jag är lite för dum att helt enkelt förstå.

Kungsholms Strand

Jag gillar tanken på att vakna tidigt på helgmorgnar, sådär strax efter 7-snåret kanske, för att ha 2 extra långa dagar och hinna göra allt jag vill. Men jag gillar också tanken på sovmorgon. Att äntligen få sova lite längre på helgen efter 5 tuffa tidiga morgnar under veckan som gick. Det är svårt att både äta kakan och ha den kvar…

Morgonjoggar springs hur som helst bäst innan alla andra är vakna och det är tur att gemene man tar lite sovmorgon på helgen för när jag stack iväg runt 8-snåret var det fortfarande rätt tyst och lugnt på Kungsholmen. Jag tog en kort sväng runt Lilla Essingen och mötte bara hundflanerare och barnvagnsföräldrar. Här och var låg isen kvar på gångvägen medan det på andra ställen var rensopat från grus och förberett för vår. För bara några år sedan tyckte jag att vår var hundra gånger värre än djupaste vinterdeppen och allt var så oändligt fult och grått och naket i gränslandet mellan vinter och sommar. Nu tycker jag att det är himla trevligt ändå, fast allra finast är det när det börjat bli lite grönt här och var.

Think Pink! Skor från Nike, Sleeves från Zensah och tröja från Craft