Blueberry öppnar på PUB – och kommer att inkludera superfoodsalladsbaren. Hurra! En annan bra grej är att de kommer sälja sina smoothies i återanvändningsbara muggar – när man återkommer till Blueberry lämnar man in sin gamla mugg som diskas. Smart med precycle istället för recycle!

Jag valde att lägga 139 spänn på lunchbuffé på Bianchi Café & Cycles lite tidigare. Gårdagens matmissar påminde hungern om att leva rövare idag. 139 kronor för lunch är dyrt – men jag är nöjd med det mesta på Bianchi. Ja, förutom Facebookgruppen då. Den tycker jag faktiskt är lite tråkig, så jag gick ur den. Den handlade mest om cykelresultat. Jag har också sett en del kritik i sociala medier mot att konceptet ”cykelcafé” är missledande. Det vore lite roligt om Bianchi hade en cykelpump och sådant där annat som cyklister behöver. Nu har de kaffe, mat, snygga cyklar i taket – och fullt med affärsfolk (en vilsen person i full cykelmundering såg jag i och för sig!)

Jag kom tidigt till lunchbuffén och den var fräsch och god. Lite olika salladsprylar (mycket med bönor och sådant) och mycket vegetariskt (t.ex. en slags kronärtkocksbakelse med champinjoner) blandades med god lax, lite paninibitar, salami och liknande – och så mozzarellaost (stora höjdpunkten för mig som älskar ost). Den varma maten bestod av en god pastagratäng som andades italien (med undantag för de där tråkiga långa fattigmansbönorna som inte tillför så mycket). Givetvis serveras det gott bröd till, som med fördel doppas i olja och vinäger.

I baren står trevliga män som nästan kan misstas för att vara italienare. I alla fall så är några av dem mörkhåriga. Och på maten ingår espressp eller macchiato. Fast jag fick betala extra för att få en latte macchiato i pappmugg (ja, latte är godast i pappmugg eller glas) med spår av den turkosa nyans som är Bianchis signaturfärg. Hit går jag gärna tillbaka!

Jag drog med mig äventyrliga MarathonMia och intet ont anande Ella till Observatorielunden ikväll. Inför picknickmänniskor, parkbänksöldrickare och andra parkhängare skulle vi testa på Xwalk. Jag blev nyfiken på träningen efter att ha läst om det på Fitness Magazinebloggen och det kändes som en snällversion av NMT som jag också är så himla nyfiken på. Dessutom är jag på jakt efter vettig styrketräning nu när jag är gymlös. Här finns några filmer från Xwalkpassen!

Xwalk får många pluspoäng för trevligt bemötande och bra pepp under träningen. Det var flera instruktörer som ledde träningen och det var härlig gemenskap bland deltagarna. Så pass inbjudande att jag själv började heja på de andra som sprang backintervaller blandat med utfallsgång i uppförsbacke. Det fanns en till tjej i gruppen som hette Sara så jag använde den peppen hon fick till mig själv. Sara som Sara liksom.

Det verkar som om Xwalk har sin grund i stavar och vi använde dem en del – men inte på allt. Vi värmde upp med stavgång och körde sedan lite backintervaller med stavar. Det är svårt att få tajmingen rätt så det blev lite halvhjärtat med stavarna – men för benen fanns det ingen nåd. Trappintervaller på alla steg, vartannat steg och var tredje steg. Sedan utfallsgång i trappa. Där sög jag rejält – för dålig core! Men det var jobbigt och jobbigt ska man inte klaga över. Jobbigt är bra!

Utfallsstegen i backe kombinerat med backintervall sög musten ur mig. Hjärtat hoppade ur kroppen varje gång och luften räckte inte till efteråt. Varje intervall var grymt jobbig – men jag återhämtade mig snabbt och nu såhär efteråt efter all konditonsträning och den efterföljande styrkan undrar jag om jag verkligen har tränat? Något jag vet är att jag gillade Xwalk rätt så mycket. Jag hade kunnat önska mig lite mer tekniktips och vad vi skulle tänka på när vi gjorde olika övningar, men jobbighetsfaktorn var hög men gick ändå att anpassa efter nivå. Så Xwalk får många svettpärlor i betyg!

På vägen hem stillade jag mina cravings och köpte årets första svenska jordgubbar. För 120 kronor kilot var jag förnuftig och åt inte upp alla på en gång. Jag köpte lite andra frukter och bär också och svängde ihop mitt nya ostillbara sug: fruktsallad på melon, avokado, jordgubbar, blåbär och passionsfrukt toppad med nötmix och kesella. Rosé visade sig vara en passande dryck till. Nu är det bara att duscha, sova och invänta lite träningsvärk som ett kvitto på att jag faktiskt har tränat. Jag grundade med ett PT-pass innan Xwalken, så någonstans bör det ju kännas.

(Både Ella och Mia har gått och blivit cyklister!)