Det blåser så att vinden riktigt tar tag i huset och ruskar om det och under dagen har det legat som tunga blöta moln över dalen. Min bästa vintermånad – mars – är över men inte tänkte jag att det skulle bli såhär i april! Tur att det blir bättre. För det blir det. Så är det ju alltid!

Kraftig vind betyder två saker: medvind och motvind. Jag ville inte alls ut och springa (på grund av lathet, inget annat) men så skärpte jag till mig och tänkte ”en kvart bort, en kvart hem” och sedan utökades den där kvarten till 25 minuter bort och 25 minuter hem. Bortåt var enklast – jag hade bra stöd i ryggen i form av medvinden. Det var värre på vägen hem, då hörde jag knappt Jillian Michaels i lurarna på grund av motvinden. Men hem kom jag!

Jacka // Marmot

Igår hade jag en rätt kass träningskväll. Jag hade tänkt mig backintervaller men kom hem efter uppvärmningsrundan. Jag kunde inte förmå mig att springa uppför några backar.

Idag var jag mer pepp och körde dessutom en no choice workout. Jag körde bilen till Ullåstugan halvvägs upp på berget och parkerade den där. Sedan sprang jag ner till E14, vände – och tog mig uppför. Att säga att jag sprang uppför är en överdrift. Men, jag höll koll på tiden på vägen ner och på vägen upp och trodde att det skulle vara en större diff. Det kan i och för sig bero på att jag är en långsamlöpare utför.

Jag gjorde premiär i sommartights och fick ångra det bittert. Jag har nog aldrig frusit om låren så mycket som jag gjorde idag. Bot och bättring, än är det kallt ute. På vägen hem visade termometern på -4.5 och det blåste snålt om näsan. Jag fick en fin solnedgång på vägen ner, men på vägen upp var det bara blod. svett och tårar. Minus blod och tårar.

1 pass avklarat. 29 kvar innan april är slut.

Gårdagskvällen började med middag på Raw (supergott), drinkar i Biblioteksbaren (hette inte den Björkbaren förut?) på Bygget och slutligen Agnes på scen. De två förstnämnda sakerna var klart bäst!

Och den här dagen då? Jo, den började med toksnöfall så jag tog sovmorgon. Sedan satte jag en pulled chicken på spisen och sprang tröskelintervaller med stavar på Åresjön. Det har varit spännande att gå i fönstren som vätter ut mot sjön och titta, för hela tiden har jag haft något nytt att kika på. Först var det pimpeltävling, sedan de sedvanliga fallskärmsflygarna och de som åker bräda med skärm, och sedan kom ett flygplan och landade. Ja, inte det försvunna från Malaysia då. Utan ett mindre.

Mina egna intervaller gick fint. Eller, rätt så fint. Jag sprang 2*10 minuter men kände mig lite svagare än vanligt sett till hur min puls låg till. Det var tungt i snön idag, lite som på en sandstrand, så det spelar väl in. Lägg till stavar på det och kanske jag ska räkna ner min tröskel några slag. Det är ju sportspecifikt det där.